Tejstefisk

Ordning abborrartade fiskar
Perciformes
En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre.
Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arter, följd av munruvare (Cichlidae) med 680 arter och läppfiskar (Labridae) med 500 arter.
Ca 3/4 av ordningens arter lever utefter tempererade och tropiska havskuster. De övriga är oceaniska eller levande i sötvatten.

Familj tejstefiskar
Pholidae
Långsmala, ålliknande fiskar med nästan hela ryggen täckt av en ryggfena bestående av taggstrålar. Rygg-, stjärt- och analfenorna är förenade. Bröst- och bukfenorna är rudimentära eller saknas. Familjen består av 4 släkten med ca 13 arter, som lever i norra Atlanten och norra Stilla havet. I Norden 1 art.

Tejstefisk
Pholis gunnellusKännetecken: En ålliknande, från sidorna sammantryckt fisk som bäst skiljs från långebarnen på en rad svarta fläckar (ofta omgivna av en vit kant) längs ryggfenans bas. Längd upp till 25 cm.

Utbredning: Österut i Europa till Vajgatj. Anträffad i Biscayabukten. I västra Atlanten längs sydvästra Grönlands kuster och fr o m Labrador till Delaware.

Förekomst i Sverige: Tejstefisken är allmän längs Sveriges kuster från Bohuslän till Uppland. Norr därom träffas den enstaka upp till norra Hälsingland. 1 fynd föreligger från Örnsköldsvik.

Miljö och vanor: Arten lever som enstöring vid ringa djup (0-30 m) på bottnen, där den gömmer sig bland och under stenar, klippblock och alger samt i öppna musselskal.Den uppehåller sig gärna i tidvattenzonen men kan, särskilt vintertid, gå ned till mer än 100 m djup. Dess aktivitetsperiod infaller nattetid. Den förflyttar sig med slingrande rörelser. Vid ebb kan den under flera timmar bli kvar på stranden under våt tång.

Föda: Små bottendjur som maskar, tånglöss och tångloppor.

Fortplantning och tillväxt: Leken äger rum under nov-mars, tidigast i nordliga farvatten och senast i sydliga som t ex jan-feb vid Brittiska öarna och i feb-mars vid Frankrike. Hanen utser boplats i en klipphåla, under eller bredvid en sten, mellan två stenar eller i ett öppet musselskal. Om tillräcklig plats finns i boet, ligger paret under leken sida vid däri, i annat fall är honan ensam därinne, deponerande de 1.000-2.000 äggen, vilka stjälps ut på en gång men sedan fästs ett och ett eller i hasselnötstora klumpar på stenväggen eller motsvarande. Arbetet tar 7-8 timmar. Varje individ leker flera gånger per säsong. Under honans arbete befruktar hanen periodvis äggen, vilka han senare vaktar tillsammans med honan eller gör han detta ensam, varvid äggen ”luftas” med friskt vatten och hålls fria från svampangrepp. Under vakthållningen intar hanen ingen föda tills äggen kläcks efter 40-60 dygn, varvid larven är 9 mm. Ungarna för till en början ett pelagiskt levnadssätt under ca 6 månader, varefter de vid en längd av 3 cm uppsöker strändernas bottnar. Tillväxten varierar på olika lokaler. 3 år gamla tejstefiskar, då arten blir könsmogen, kan vara mellan 11-24 cm.

Andra namn: Testefisk, tistefisk och svärdfisk.