Skip to content

Välkommen till Fiskbasen.se! Vi har samlat information om mer än 280 olika fiskar i svenska vatten. Vår vision är att sprida kunskap om svenska fiskar, vattendrag och natur. Vi vill leva upp till Fiskbasen.se – Allt om svensk fisk! Förutom mängder av fiskar hittar du fiskrecept, diskussioner kring miljö och utfiskning samt samlingssidor för sportfiskare, färsk fisk och bästa fiskeställena. Välkommen till Sveriges sida om fisk!

Sterlettstör

Sterlettstör

Ordning egentliga störfiskar
Acipenseriformes

Långsmala fiskar med spetsig nos, långt bakåt sittande ryggfena och hajliknande stjärt. Fjäll saknas men kroppen är täckt av pansarliknande bensköldar i 5 längsrader. Huvudet är täckt av hudben. Munnen, som saknar tänder, sitter på nosens undersida och är protraktil, dvs kan formas till ett utskjutande rör.

Familj störar
Acipenseridae
Om familjens karakteristika, se ovan. Förr fanns störarna med ett stort antal arter, men i nutiden har de minskat till 23. De är utbredda i Europa, Asien och Nordamerika samt förekommer i Medelhavet längs Afrikas kust. Bland dem finns världens längsta sötvattensfiskar, varav den största är husen (huso huso), som kan bli 9 m och väga 1,5 ton. 4 släkten med 23 arter. I Europa finns 2 släkten med 8 arter, varav 5 anträffats i Sverige, men 3 av dem utgör resultat av ryska inplanteringar i Östersjön.

Sterlettstör
Acipenser ruthenus
Kännetecken: Liknar stören men är mindre, har spetsigare nos med ”uppnäsa” samt med benplattor på rygg och buk som är spetsigt vassa. Längd och vikt upp till 1,50 m resp 19 kg. Arten kan hybridisera med husen och stören.

Utbredning: I övriga Europa från mellersta Donau, nedre Dnjepr, Don, Volga och Ural vidare österut i mellersta och norra Asien till Jenisej. Arten finns med ett isolerat bestånd i Dvina. Vid Finland anträffad i Bottniska viken vid Vasa 1959 och 3 gånger i Finska viken, senast vid Helsingfors 1980. Inplanterad i Petjora. Inplanteringsförsök i Finland på 1910-talet misslyckades liksom tidigare i Sverige (se nedan).

Förekomst i Sverige: I början av 1730-talet inplanterades sterletten i fyra sjöar kring Stockholm, nämligen Brunnsviken, Hammarbysjön, Skedsviken (Rimbo och Fasterna socknar) och nära Björnön i Frötuna socken. Några resultat härav är inte kända.

Miljö: Lever uteslutande i sjöars och floders sötvatten men bräckvatten kan besökas liksom det något salta Kaspiska havet.

Flyttning: Om våren vandrar arten stimvis uppströms till flodernas övre delar för att leka och därefter åter nedströms.

Vanor: Övervintrar utan näringsintagande på bottnen i flodernas djupfickor.

Föda: Till stor del insektslarver av dag- och nattsländor, fjädermyggor och andra vattenlevande smådjur, som avbetas på bottnen, pålar och från vattenytan, varvid sterletten simmar i upp- och nervänd ställning. Tar även fullbildade insekter och fiskar.

Fortplantning och tillväxt: Leker i april-juni i snabbt strömmande vatten över bottnar med grus eller stenar. 11,000-142,000 ägg avges. De klibbar fast på underlaget och kläcks efter 4-9 dygn. Ynglen ligger de första dygnen i grusbädden. Därefter vandrar de om natten till strändernas grundvatten, om dagen till djuppartierna, varunder de efter hand sprider sig nedströms. Hanar blir könsmogna efter 4-5 år, vid ca 35 cm längd, honor efter 5-9 år vid 40-45 cm längd.

Livslängd: Ca 20 år.

Status: Utrotningshotad p g a överfiskning och miljöförstörelse.

Användning: Arten har stort kommersiellt värde för sitt kött och sin rom (kaviar). Den fiskas med ryssjor, nät och krokredskap.

Andra namn: Sterlett.