Ordning plattfiskar (eller flatfiskar)
Pleuronectiformes
Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i ”upprätt” ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögonparet sittande på ena sidan. Samtidigt vrids huvudet så att dess ”översida” kommer på ena kroppssidan. Denna komplicerade förändring innebär en nästan total modifiering av skallben, nerver och muskler. Ögonsidan blir mörkpigmenterad och något konvex, blindsidan blir däremot vit eller ljust opigmenterad och platt. Det är i detta slutstadium av förvandlingen som bottnarna uppsöks och fisken börjar simma på sidan. De mjukstrålade rygg- och analfenorna är oftast långa och sträcker sig utmed hela kroppskanterna. Hos många arter en tagg framför analfenan. De omvandlade fiskarna saknar nästan alltid simblåsa.
Ordningen omfattar 6 familjer, ca 117 släkten och ca 538 arter.
Familj spättor
Pleuronectidae
Högersidan är i regel ögonsida. Äggen saknar oljedroppe. 41 släkten med ca 99 arter är utbredda i Atlanten, Indiska och Stilla oceanerna. Några arter finns i bräckvatten och några kan besöka sötvatten. I Europa resp Norden 8 släkten och 8 arter.
Glyptocephalus cynoglossus
Utbredning: Söderut i Europa längs Atlantkusten till Biscaya. I Nordamerika kring Grönland och utmed fastlandskusten från Hudson Strait till Nord-Carolina.
Förekomst i Sverige: Rödtungan finns i Skageracks och Kattegatts djupare delar. Den är sällsynt i Öresund och tillfällig i västra Östersjön.
Miljö, flyttning och vanor: Arten vistas på 40-1.000 m djup på sand- eller dybotten och går in i de djupa fjordarna. Kan gå ned till ca 1.500 m. Den ligger ofta nedgrävd i slammet. Mindre exemplar förekommer i regel på djupare vatten än större och äldre. Vandringar äger rum i samband med leken och temperaturens växlingar. Beståndet i Kattegatt företar dock inga lekvandringar. Beståndens täthet växlar påfallande från år till år.
Föda: Bottendjur som ormstjärnor, kräftdjur, borstmaskar och mollusker.
Fortplantning och tillväxt: Rödtungan blir i Skagerack könsmogen vid 5-6 års ålder, i Kattegatt vid 4-5. Leken sker under mars-sept i västra Skagerack på omkring 100 m djup och ute i Nordsjön på ca 100-160 m; i Kattegatt äger den rum på 40-70 m djup. Ägg och larver är pelagiska i övre vattenlager. Äggen kläcks vid 5-7° C efter 7-8 dygn, då larven är ca 4 mm. Vid 40-55 mm längd kan ungarna leva nere vid bottnen på stora djup (225 m).
Tillväxten i Skagerack för honor och hanar sker enligt följande schema: 4 år 24,8 resp 24 cm, 5 år 28,2 resp 28 cm, 6 år 32,3 resp 31,7 cm och 7 år 33,8 resp 31,7 cm.
Livslängd: 18 år.
Användning: Rödtungan är av stor ekonomisk betydelse. Den fångas med snurrevad och trål. Fångsten 1983 var 392 ton till ett värde av över 3,5 milj kr.
Andra namn: Arten kallas i fiskaffär och på restauranger för tunga, sjötunga och äkta sjötunga, vilket allt är FALSK beteckning! Skärflundra, mareflundra, maretunga, jydetunga och sockerskädda är andra namn (jfrbergskäddan och tungan).