Människans påverkan på fisken livsbetingelser

Under tusentals år var människan i huvudsak jägare och levde på det som naturen själv pro­ducerade. Det innebar en instabil tillvaro där omflyttningar hörde till vardagen och fast bo­sättning var något okänt. Jordbruket innebar i detta avseende en dramatisk förändring och idag fyller jakten åtminstone i västvärlden mest en funktion som rekreation och fritids­sys­selsättning utan större betydelse för hushållningen. I ett viktigt avseende lever dock tra­di­tionen vidare och det är inom fisket. Precis som förr i tiden handlar det här om att ta vara på det som naturen själv förser oss med. Likaså kräver detta att vi i allmänhet måste söka oss långväga hemifrån för att i fiskarnas egna vatten bärga våra fångster.

Om jakten för de flesta reducerats till obetydlighet så gäller motsatsen för fisket. Aldrig har så många miljoner varit beroende av fisken som föda och aldrig har så väldiga uttag gjorts ur havets till synes outtömliga skafferi. Mycket talar dock nu för att gränserna nåtts och pro­blem tonar upp sig på område efter område. Ja, i väsentliga avseenden kan vi tala om att en katastrof är under uppsegling.

I historisk tid fanns en stor medvetenhet om det vilda beståndets begränsade tillgång och det var en uttalade maktkamp om jaktmarkernas ägandeförhållanden. Stränga straff hotade den som tjuvjagade. Samma sak har sällan gällt havsfiske. En konsekvens av detta är att fångst­volymerna för varje år bara ökat och ökat och att utfiskning nu blivit ett begrepp med allt större tillämpning. Fiskeflottorna har aldrig varit större och de tekniska förutsättningarna för att spåra fisken har ständigt förbättrats. Viss trålning dammsuger utan hänsyn havsbott­narna. I näten är fiskarnas ålder allt lägre och storleken allt mindre. Fiskekvoterna har stor betydelse, men de tillämpas bara på en bråkdel av de viktiga fiskevattnen och tillämpningen lämnar mycket övrigt att önska.

Som om inte utfiskningen var ett tillräckligt problem så drabbas också fiskarna livsmiljö av en rad försämringar. I våra trakter är övergödningen av Östersjön ett känt faktum. Vi har också sett konsekvenserna av försurade sjöar[1]. Förgiftning och utsläpp i avloppsvattnet av kemi­ka­lier, hormoner och läkemedelsrester har lokalt medfört stora skador. I global skada på­verkas nu alla hav av den globala uppvärmningen och den försurning som följer på luftens allt mer stigande halt av koldioxid.

I de följande avsnitten nedan kommer vi att göra en översikt av de för närvarande farligaste hoten mot fiskarna och fisket

Utfiskning

Var finns fiskevattnen?

Världshaven har en närmast oändlig utsträckning, men de partier som är hemvist för kom­mer­­siell matfisk är betydligt mer begränsade. Djuphaven har i detta avseende nästan ingen betydelse alls medan de grunda vattnen på den så kallade kontinentalsockeln (shelfen) är desto viktigare. Vi talar här om vattendjup ner till ett par hundra meter. Dessa ideala förhål­landen finner vi bara på några procent av den totala havsytan. I Europa är vi i detta avseende lyckligt lottade eftersom en stor del av Nordatlanten tillhör denna kategori. Motsatsen gäller istället för stora delar av Afrikas, Sydamerikas och Australiens kuster. Så länge de grunda vatt­nen finns i närheten av kusten, brukar fiskerätten tillhöra denna nation, men om områ­det ligger längre ut ses det som internationellt vatten men allas rätt till fiske. Här nedan visas en bild som ger en viss överblick Där de blå områdena representerar relativt fiskrikas vatten[2]:

Det är inte bara havsdjupet som påverkar förutsättningarna för liv. En mycket viktig faktor är strömförhållandena. Där kallt näringsrikt bottenvatten kommer upp till ytan frodas i allmän­het stora mängder av alger (växtplankton) som i sin tur utgör föda för mindre kräftdjur. I sti­gande skala blir sedan dessa föda för fiskbestånden.

Fiskeflottan

Man uppskattar att det 2014 fanns över 4,6 miljoner fiskebåtar i världen. 3,5 miljoner finns i Asien. Ca två tredjedelar är motoriserade. De allra flesta båtarna är små och endast 2 %

(64 000) har en storlek på över 24 meter eller mer än 100 ton[3]. Sedan 1950-talet har det to­ta­la tonnaget flerfaldigats samtidigt som en successiv övergång skett till allt större fartyg med dramatiskt ökad aktionsradie. Under senare år har ökningen avstannat eller gått tillbaka i det att många båtar tagits ur bruk. I synnerhet märks detta i våra trakter.

Uttag av fisk ur världshaven

Sedan 1960 uppskattar man att konsumtionen av fisk ökat per capita i världen från 10 kg till 19 kg[4]. Detta samtidigt som världens befolkning ökat från 3 miljarder till närmare 7 mil­jar­der. På 50-talet uppskattade man att haven fick släppa ifrån sig omkring 20 miljoner ton fisk och skaldjur. Bara trettio år senare hade denna siffra fyrfaldigats[5]. Hade bara återväxten til­låtit ett större uttag hade utveckling­en troligen fortsatt i samma fåra. Istället stagnerade el­ler minska fångsterna, trots ett allt intensivare fiske.

Utan hänsyn till ålder eller storlek

Det är inte bara storleken på fångsten som har betydelse för det framtida fiskbeståndet. Det är särskilt betydelsefullt att spara äldre och könsmogna fiskar som kan bidra till den framtida reproduktionen. Tyvärr visar det sig att motsatsen ofta gäller. Vid närmare granskning fram­kommer att den genomsnittliga fisken idag är betydligt yngre i ålder än tidigare och också mind­re i storlek.

Fiskemetoderna

Ett bra fiske klarar av att urskilja just de fiskar som man haft för avsikt att fånga. Motsatsen gäller när fångsten är sammansatt av arter som inte är kommersiellt användbara vid det ak­tuella tillfället eller arter som enligt fiskekvoterna just då inte är tillåtna att ta upp. Be­stäm­melserna kan också innebära att fisk som bärgas måste ha en viss minimistorlek. I stor ut­sträckning kastas fiskar som faller utanför kvoten tillbaka i havet[6]. Det kan tyckas som ett bra förfaringssätt, men erfarenheten visar att största delen av dessa fiskar är döda och ska­dan alltså redan skedd.

Ett bra fiske tar också hänsyn till alla aspekter av fiskevattnens behov. Detta gäller uppen­bar­ligen inte för den utbredda användningen av bottentrålning[7]. Här sker en renskrapning som skadar en lång rad andra djurgrupper och havsväxter. Bottentrålning är inte tillåten i Öre­sund och bara av denna anledning utmärker sig idag detta fiskevatten på ett positivt sätt i många olika variabler[8].

Fiskekvoter

I takt med att det blivit allt mer uppenbart att fiskebestånden inte längre klarar av att åter­hämta sig så har olika åtgärder diskuterat och genomförts i syfte att hantera situationen. En av de viktigaste bland dessa är tillämpandet av fiskekvoter.

Fiskekvoter är inget system som tillämpas världen över men väl i bl.a. EU-området, USA och Canada. För att förstå principen måste man gå tillbaka till respektive lands fördrag med EU. Redan är fast­ställs den kvot som landet har rätt att bärga av EU:s totala fångst. För Sveriges del handlar det om 3,5 procent medan det för länder som Spanien, Storbritannien och Dan­mark rör det sig om 13 till 18 % vardera[9]. Varje år skall EU inhämta rapporter från olika veten­skapliga råd om den aktuella situationen för fiskbeståndet. Efter detta fastställs EU:s totala fångstmängd av de aktuella fiskarterna vilka sedan fördelas enligt de tidigare nämnda pro­centtalen. Det är fritt mellan länderna att sälja och byta andelar med varandra[10].

I kvotsystemets andra led så är det upp till respektive EU-land att på lämpligt sätt fördela kvoten inom landet. För svensk del tillämpas en form av individuell tilldelning[11]. Varje fiskare får en del, något han kan avstå ifrån, sälja eller byta bort. Tanken med detta system är att man inte skall prioritera ytterligare stordrift inom fisket och heller inte uppmuntra en klappjakt på fisk under en begränsad tid. Med individuella kvoter hoppas man ändå upp­muntra ett mer ekonomiskt sätt att utnyttja fiskeflottan. Erfarenheten säger hitintills att antalet båtar redu­cerats men att de som är kvar har en bättre lönsamhet i det att utrust­ningen används mer rationellt.

I takt med att fiskeflottorna opererar allt längre från hemmahamnarna, så har internatio­nel­la avtal blivit allt viktigare. Av detta skäl sluter EU avtal med t.ex. Grönland, Madagaskar, Nor­ge och Marocko. I Nordeuropa finns väldigt lite av internationellt vatten. I internationell rätt tillämpas i allmänhet en ekonomisk gräns på 200 sjömil från kusten och ut till havs. (Inte att förväxla med territorialgränsen som i allmänhet bara går 12 sjömil ut från kusten)[12]. Vatt­nen innan­för denna gräns tillhör kustlandet ifråga och man har rätt att själva disponera des­sa.

Vid sidan om fiskekvoter används i internationella avtal även andra metoder för begränsning av fisket. För Medelhavet gäller sålunda i första hand reglering gällande fiskemetoder och be­gränsningar i vilka tider som man har rätt att fiska.

I diskussionen om olika typer av avtal, regleringar och bestämmelser, så måste man komma ihåg att inget av detta fungerar om det inte finns en tillräcklig samsyn och övervakning av rättssystemets tillämpning.

Foderfisk

Om den fisk som tas upp gått direkt till tallriken så hade utfiskningen kunnat begränsats i en inte oväsentlig omfattning. Tyvärr är det så att fisk i stor omfattning används till foder för hus- och nyttodjur av olika slag. Fisk används t.o.m. för gödsling. Så förefaller huvuddelen av den fisk som tas i land av svenska fiskare att användas som foder. Lax utfordras med fiskmjöl och det beräknas att för varje kilo lax krävs 2,5 kilo av foderfisk[13].

Ömsesidig påverkan

En stor del av diskussionen kring utfiskningen tar sin ensidiga utgångspunkt i vilka ekono­mis­ka konsekvenser som ett framtida större bortfall av en viss art kommer att få. Vad som tas mindre hänsyn till i detta sammanhang, är vår bristande kunskap om hur olika havsorganis­mer samverkar med varandra. Vi vet väldigt lite om vad det får för konsekvenser att en art kraftigt reduceras eller t.o.m. försvinner. Andra arter får troligen ett utökat livsrum för till­växt medan andra blir av med någon form av partner eller föda. Mycket talar för att vi rub­bar mycket känsliga balanser, något som kan vara mycket svårare att återställa än just den art som för tillfället är i blickfånget[14]

Newfoundland

I 500 år var torsken från Newfoundland utanför Canada en viktig näringskälla. Under 1900-talet sökte sig en allt större och effektivare fiskeflotta hit utan hänsyn till de naturliga förut­sättningarna för fiskens livscykel. Så i slutet av 80-talet sedan skedde inte bara en nedgång i fångsstorlekarna utan här skedde en total kollaps. Nu har det gått 30 år och trots generellt fiskeförbud på torsk har denna inte återvänt i nämnvärd utsträckning[15]. Man tror att en redan mycket sargad torskstam här också mött förändringar i sina livsbetingelser i form av kallare vatten. När en olycka inte kommer ensam så förvärras situationen ytterligare.

Miljöpåverkan

Utfiskningen angriper fiskbeståndet på ett väldigt tydligt sätt. Det är relativt lätt att se sam­banden och se vilka åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. När det gäller miljöfrå­gorna verkar det på ett annat sätt som mer ofta handlar om indirekt påverkan men inte för den skulle av mindre betydelse.

Den globala uppvärmningen

Den globala uppvärmningen är idag ett faktum. Alla vet att temperaturen stadigt stiger i det att nya värmerekord slås snart sagt varje år. Havens makalösa volym låter sig inte värmas upp i brådrasket men lika fullt är förändringarna fullt märkbara även här. Just de förhöjda vattentemperaturerna ligger bakom den snabba ökningen av antalet orkaner. Än så länge har inte någon betydande havsström förändrats sitt lopp, men t.ex. Golf­ström­mens stabilitet är ifrågasatt[16]. Skulle denna för oss livsavgörande värmekälla upphöra skulle inte bara fisket påverkas utan snart sagt alla variabler som har ett tydligt samband med naturens processer.

Ökad koldioxidhalt

En överväldigande majoritet av forskarna är övertygade om att värmeökningen hänger sam­man med den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Samma forskare kan visa på att det skulle varit mycket högre halter i luften om inte uppemot 50 % av alla mänskliga utsläpp av koldi­oxid hade tagits upp av havsvattnet och där omvandlats till kolsyra. I samma utsträck­ning som vi kan glädja oss att haven gör atmosfären denna stora tjänst, tillkommer oron över vad konsekvenserna kommer att bli av att havsvattnet försurats. Vi vet att alla djur­for­mer med stora kalkbehov påverkas i det att kolsyra löser kalken och dramatiskt påverkar t.ex. skal­bildning[17] och stadgande skelett.

Korallreven

Korallreven finns bara på en mycket begränsad yta i haven. Trots sin litenhet uppskattar man att 30 % av världens fiskarter är beroende av korallrevens mångfacetterade värld. Idag är des­sa rev under stark press och stora ytor har redan försvunnit. Korallerna påverkas dubbelt av den globala uppvärmningen. Dels klarar de inte en allt för hög vattentemperaturs, och dels försvåras korallbildningen av den ökade syrehalten i vattnet. Problemet förstärks på de plat­ser där balansen mellan olika fiskarter rubbats till förmån för dem som äter koraller[18].

Övergödningens konsekvenser

I vatten begränsas tillväxten av alger i allmänhet av brist på såväl nitrater som fosfor[19]. De sto­ra utsläppen från städernas avlopp och läckage från jordbruket, har på många håll rubbat den­na balans. I synnerhet känner vi detta från Östersjön. Fisken lever måhända under vat­ten, men är lika beroende av syret som vi är. Då mängder av döda alger skall brytas ner av bakterierna i bottensedimenten krävs stora mängder syre. Detta tas från vattnet och inget lämnas i dessa områden kvar till fiskarna. Bottendöden är ett faktum och hela fiskebeståndet måste för sin överlevnad lämna platsen.

Plast

I många år har vi förfasats över alla platsföremål som skräpat ner våra stränder. Vad vi under dessa år inte förstod var att plasten på olika vägar också vandrade över till magarna på många av de djur som lever i och i anslutning till haven. Det förefaller t.o.m. som om vissa fiskyngel fullständigt missbedömer situationen och föredrar plast framför verklig föda. Detta gäller då i första hand de mikroplaster som frigjorts från sina moderprodukter och sedan förts ut med avloppen[20].

Oljeutvinning

I takt med att oljereserverna på land blivit allt färre och otillgängliga har blickarna riktats mot havsbottnarna. Det har nu gått många decennier sedan de första plattformarna placerades ut i de fiskrika och relativt grunda miljöerna i Nordsjön. Idag är utvinningen ett faktum på havs­djup på flera tusen meter. Dessa bottnar är i allmänhet inte några fiskrika platser, men he­la hanteringen av oljan medför otaliga risker för spill i vattnet. Vi känner alla till platt­for­men Deepwater Horizon som exploderade och sjönk i Mexikanska golfen, eller Exxontanker som förliste utanför Alaskas kust[21]. I dagarna väntas den norska regeringen ge koncessioner för oljeborrning även i Norra ishavet.

Laxodlingar och sjukdomar

Odlad lax har för många inneburit att fiskkonsumtionen har kunnat hållas uppe utan att det dåliga samvetet väckts vad beträffar utfiskningen. Vi har redan tagit upp dessa odlingars stora beroende av foderfisk och fiskmjöl. En annan fara med denna verksamhet ligger i att laxen uppenbarligen har svårt att klara att leva i en så koncentrerad miljö i täta kolonier. Med nöd­­vändighet tycks sjukdomar frodas som inte bara angriper odlingarna utan som också sprids till de vilda laxstammarna[22].

Sverige och fisket[23]

Svensk fiskeflottan utgörs av ca 1300 båtar på sammanlagt 30 000 ton. Våra fiskare iland­för­de 2013 nästan 180 000 ton till ett värde av drygt en miljard kronor. Till detta kommer en beredningsindustri med en omsättning på närmare 6 miljarder kronor. Till 75 % hämtar den­na industri sin fiskråvara utomlands. Den största delen av såväl fiskeflottan som berednings­verksamheten står att finna på den svenska väst- och sydkusten. Nordsjön är det viktigaste fiskevattnet. Som framgår av tabellen nedan så handlar det nästan enbart om sill och ström­ming. Tyvärr är det bara 40 % av denna fisk som hamnar på tallriken. 60 % mals ner till djur­foder[24] (bl.a. för fiskodlingar[25])

Den svenska direktkonsumtionen av filead och/eller fryst fisk beräknades 2012 till 136 000 ton. Till detta kommer färsk hel fisk, skaldjur vars mängd man saknar statistik för. Det är kom­plicerat att räkna ut hur stor den svenska konsumtionen av fisk är per person. Ett för­virrande faktum är att såväl exporten som importen av fisk dramatiskt överstiger de som svenska fiskare tar upp. Det strömmar således fisk båda riktningarna av gränsen i en ut­sträck­­ning som motsvarar 500 000 ton[26]. Jordbruksverket anger i alla fall en konsumtion i stor­leksordningen 30 kg/person[27], vilket är en hög konsumtion internationellt sätt[28].

När det gäller svenska vattenområden brukar man dela in dessa i tre huvudområden: Bot­tenviken, Östersjön och Västerhavet med Skagerak och Kattegatt. Trots närheten till varan­dra så skiljer sig dessa vatten åt i en rad avseenden. Medan salthalten i Västerhavet närmar sig för haven normala 3,5 % i salthalt har de övriga bräckt vatten. Västerhavet har en dyna­mik mellan yt- och djupvatten medan Östersjön har en tydlig uppdelning mellan dessa skikt där utbyte av vatten är begränsat. Detta förstärker syrebristen i bottenskikten.

Idag rör sig stora fiskefarkoster över världshaven[29] på ett sätt som inte förekom tidigare[30]. Svenska fiskare förefaller dock fortfarande att i hämta sina fångster från de tre områden som talats om ovan, men det finns undantag. I boken Tyst hav berättas om fiskarfamiljen Ahlström som förutom att de dömts för tjuvfiske i Nordsjön också fiskat i vattnet utanför de av Marocko ockuperade Västsahara[31]. Detta är ett fiske som fördömts av FN och som har betecknats som ”stöld av naturresurs från ett ockuperat folk”.

Östersjöns situation

Utfiskning

Idag uppskattas att 75 % av fiskeområdena antingen att överexploaterade eller fullt ut­nyttjade. De fiskarter som drabbats hårdast är de som har låg produktivitet och långsam till­växt. Hit hör torsk, piggvar, pigghaj, kolja och ål. År 1984 fiskades 450 000 ton torsk i Ös­tersjön. Under de följande 10 åren sjönk torskbeståndet med 95 %. Den torsk som nu finns kvar hittas i ett område söder om Bornholm. Trots starka krav på fiskestopp tillåter EU att torskfisket fortgår, om än i begränsad skala.[32]

Miljöpåverkan

Östersjön är ett av de hav i världen som drabbats värst av miljöpåverkan. Man uppskattar att det bor 90 miljoner människor runt detta innanhav. 80 procent av alla föroreningar som rinner ut i Östersjön kommer från vattendrag i dessa länder. Uppskattningar säger att det under de senaste 100 åren skett en fördubbling av utsläpp av kväve och fosfor. Det innebär att 100 000 ton årligen skall tas om hand utöver det som tidigare varit det naturliga[34]. Öster­sjön klarar inte detta utan att det sker en dramatisk tillväxt av alger som tillgodogör sig de förbättrade levnadsvillkoren. Enligt de villkor som redogjorts för tidigare i denna artikel så innebär nedbrytningen av döda alger att syret försvinner i bottenvattnet, vilket i sin tur slår ut allt liv. Idag har detta inneburit att en bottenyta I Östersjön stor som Danmark saknar liv[35].

[1] https://www.havochvatten.se/hav/fiske–fritid/miljopaverkan/forsurning-av-sjoar-och-vattendrag/biologiska-effekter-av-forsurningen.html

[2] https://www.liber.se/plus/e212039501.pdf

[3] https://en.wikipedia.org/wiki/Fishing_vessel

[4] http://www.wwf.se/press/aktuellt/1603361-wwf-halften-av-havens-fiskar-och-ryggradsdjur-har-forsvunnit

[5] https://en.wikipedia.org/wiki/World_fisheries_production

[6] https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/fortsatt-utfiskning-av-torsken

[7] https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapport-bottentralning-fiska-for-framtiden-2016.pdf

[8] http://www.gp.se/ledare/kattegatt-%C3%A4r-utfiskat-1.1010810

[9] http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Jordbruk-och-fiske/Fiskekvoter-i-EU/

[10] http://balticsea2020.org/bibliotek/31-fiske/568-2017-ars-fiskekvoter-foer-oestersjoen-aer-beslutade

[11] http://www.havet.nu/?d=3472

[12] http://www.fishfight.se/EUsfiskeripolitik.html

[13] https://rattentillhavet.wordpress.com/fiskeindustrin/

[14] http://www.forskning.se/2005/06/16/kedjereaktioner-av-utfiskning/

[15] https://www.sydsvenskan.se/2013-01-07/kanada-fiskar-ut-torskvattnen

[16] http://tellus.science.gu.se/seminarier_och_kurser/golfstr_mmens_framtid

[17] https://c402277.ssl.cf1.rackcdn.com/publications/817/files/original/Living_Blue_Planet_Report_2015_Final_LR.pdf?1442242821  sid. 26

[18] http://supermiljobloggen.se/nyheter/2015/02/livet-i-korallreven-forsvinner-i-takt-med-okande-havstemperaturer

[19] http://www.edu.laholm.se/miljo/overgodning.html

[20]http://www.regeringen.se/artiklar/2017/02/plast-i-haven–ett-omfattande-miljoproblem/

[21] https://sv.wikipedia.org/wiki/Exxon_Valdez-milj%C3%B6katastrofen

[22] http://sveaskog.se/morrum/fiskevard–forskning/biotopvard/krafttag-mot-sjuka-laxar/

[23]http://www.sportfiskarna.se/portals/sportfiskarna/PDF/Miljo/Svenskt%20yrkesfiske%202020%20REMISSVERSION.pdf    sidan 19

[24] http://havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/fiskkonsumtion

[25] http://swemarc.gu.se/25svar/18

[26] http://havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/fiskkonsumtion

[27] http://www2.jordbruksverket.se/download/18.7d09976314ed25cc1f6bd707/1438164110182/ra15_15.pdf

[28]http://www2.jordbruksverket.se/download/18.7d09976314ed25cc1f6bd707/1438164110182/ra15_15.pdf  sidorna 30 och 31

[29] https://ec.europa.eu/fisheries/cfp/international_sv

[30] http://www.desdemonadespair.net/2012/05/graph-of-day-expansion-and-impact-of.html

[31]https://books.google.se/books?id=DAwi9iBvXgEC&pg=PT243&lpg=PT243&dq=svenska+fiskare+utomlands&source=bl&ots=rGEWjkS6fg&sig=H2EjnCUl64eFs-ERS67MAWJFNn4&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjYwfqfqvzVAhXiO5oKHZpXCyMQ6AEIQzAF#v=onepage&q=svenska%20fiskare%20utomlands&f=false

[32] http://www.havet.nu/?d=33

[34]https://www.havochvatten.se/download/18.44ebc86154b1fe664adec74/1464008917803/rapport-2016-12-naringsbelastningen-pa-ostersjon-och-vasterhavet-2014.pdf

[35] https://www.svd.se/bottendod-vanligast-i-ostersjon