Ordning näbbgäddartade fiskar
Beloniformes
En heterogen grupp av fiskar omfattande så olikartade familjer som bl a flygfiskar, näbbgäddor, tandkarpar och fyrögonfiskar. Hithörande arter har endast 1, ofta långt bakåt sittande ryggfena. Också buk- och analfenor i regel placerade långt bakåt. 13 familjer, 120 släkten och ca 845 arter, varav 675 lever i sötvatten.
Familj makrillgäddor
Scomberesocidae
Liknar näbbgäddan men har rader av 5-7 småfenor framför stjärtfenan och omedelbart bakom rygg- resp. bukfenorna. 4 släkten med 4 arter förekommer i Atlanten och Stilla havet. I Europa 1 art.
Makrillgädda
Scomberesox saurus
Kännetecken: Se ovan under familjen. Underkäken längre än överkäken. Längd upp till ca 50 cm.
Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten och Medelhavet. Tempererade och subtropiska delar av norra och södra Atlanten. Utmed Afrikas västkust till södra Marocko resp. från Sydvästafrika runt Sydafrika till Moçambique och Madagaskar i Indiska oceanen. Därifrån österut till Australien. Utmed Nordamerikas östkust från Newfoundland till Florida, Haïti och Antillerna. Längs Sydamerika från södra Brasilien till mellersta Argentina på östkusten resp. från södra Peru till mellersta Chile på västkusten. I övrigt tempererade och subtropiska delar av södra Stilla havet inkl farvattnen kring Nya Zeeland och hela östkusten av Australien inkl. Stora Barriärrevet. Anträffad vid Danmark (flertalet i nov.), Norge och Sverige samt så långt norrut som Barents hav och i Vita havet samt österut till Novaja Semlja.
Förekomst i Sverige: Denna art uppträder blott tillfälligt i Sverige. Fynd har gjorts några gånger utanför Bohuslän (t ex Strömstadsfjorden 10/11-1881 och Råå) och i Öresund samt en gång i Östersjön.
Miljö och vanor: Makrillgäddan är en pelagisk havsfisk, som under livliga rörelser visar sig i stim i ytvattnet. När den jagas av delfiner och tonfiskar, hoppar och seglar den stötvis upp i luften som flygfiskar. Vanorna är i stort sett desamma som för näbbgäddan. I nordiska farvatten uppträder den vanligtvis enstaka, men i sydligare hav kan den bilda stim innehållande tusentals individ.
Flyttning: Under sommarhalvåret närmar sig makrillgäddan stimvis kusterna från vintertillhållen ute till havs.
Föda: Havsytans djur såsom fiskar, lysräkor och andra kräftdjur.
Fortplantning och tillväxt: Leken försiggår sommartid ute till havs i varmtempererade vatten nära ytan. De ca 2 mm stora äggen är försedda med trådlika utskott, som gör att de pelagiskt flyter omkring klumpvis. Ungarnas käkar utvecklas som hos näbbgäddan (jfr ovan) ehuru långsammare.
Användning: Fångas allt oftare och saluförs som matfisk.