Ordning abborrartade fiskar
Perciformes
En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre.
Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arter, följd av munruvare (Cichlidae) med 680 arter och läppfiskar (Labridae) med 500 arter.
Ca 3/4 av ordningens arter lever utefter tempererade och tropiska havskuster. De övriga är oceaniska eller levande i sötvatten.
Familj havsrudor
Sparidae
Fiskar med hög, från sidorna sammantryckt kropp ehuru långsträcktare än havsbraxarna. Den enda ryggfenan löper längs större delen av ryggen och dess främre del består av taggstrålar. Analfenans 3 främre strålar är taggiga. Familjen omfattar 29 släkten med 100 arter. Flertalet är tropiska och utbredda i Atlanten, Indiska och Stilla oceanerna. Några få arter lever i bräckvatten. Längs Europa 9 släkten och 21 arter, varav 4 resp 6 anträffats i nordiska vatten.
Spondyliosoma cantharus
Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten, Medelhavet och södra Svarta havet. Azorerna. Utmed Afrikas västkust till Sydvästafrika. Kanarieöarna. Årsviss i Norge. Anträffad i Danmark (minst 13 fynd, varav flertalet i juli-aug) och Sverige.
Förekomst i Sverige: Under 1960- och 1970-talen har havsrudan anträffats allt oftare i Skagerack och Kattegatt med enstaka fynd i Öresund. Arten torde vara på gränsen till årsviss.
Miljö: Fria vattendrag ovan algbevuxna, stenbeströdda sandbottnar från ca 15 m djup och nedåt.
