Hågäl

Ordning gråhajartade hajar
Carcharhiniformes
2 arter av denna ordning utgör världens största fiskar. Flertalet arter har 2 ryggfenor utan taggar. 5 gälspringor. 7 familjer med ca 65 släkten och 239 arter levande i tempererade och tropiska hav. I Europa 4 familjer.

Familj rödhajar
Scyliorhinidae
Små; långsmala hajar med tillplattat huvud, 2 ryggfenor och 5 gälspringor. Vanligtvis bottenlevande. Äggläggande. 14 släkten med ca 58 arter utbredda i tempererade och tropiska hav. I Europa 4 släkten och 5 arter, i Norden 2 resp 3.

Hågäl
Galeus melastomusKännetecken: En liten haj på 45-65 cm längd, som kan nå upp till 90 cm. Rygg och sidor är gråröda med mörka fläckar, som omges av ljusa mer eller mindre diffusa ringar. Undersidan är gråvit och munhålan svart. Taggar på stjärtfenans övre kant.

Utbredning: Söderut i Europa längs Atlantkusten och Medelhavet. I Afrika utmed västkusten till Angola. Madeira. Årsviss i Norge, tillfällig i Danmark och Sverige.

Förekomst i Sverige: Hågälen är sällsynt i svenska farvatten. Den har anträffats i Skagerack och Kattegatt t ex i Strömstads skärgård i mars 1911 och intill Bohuslän 1936 samt en gång i Öresund (mars 1847).

Miljö: Arten håller till vid kusterna på och ovanför djupvattnets bottnar på 150-1,000 m djup, men har fångats i så grunda vatten som 55 m. Vistas vid både hårda och mjuka bottnar.

Föda: Små fiskar, bläckfiskar och kräftdjur.

Fortplantning och tillväxt: Äggen läggs på våren och sommaren. Undersökta honor har innehållit upp till 13 ägg resp 6-8 foster. Äggens 6 cm långa, ljusbruna kapslar utvecklas strax före äggläggningen med 2 ägg i varje kapsel. Ungarna kläcks sannolikt under vintern. Honorna blir könsmogna vid ca 70 cm längd.

Användning: Ingen.

Andra namn: Hågäle och ringhaj p g a ryggens teckning.