Ordning nejonögon
Petromyzontiformes
I havs-, bräck- och sötvatten levande arter, som alla ingår i familjen nejonögon (Petromyzontidae). Samtliga arter fortplantar sig i sött vatten, varför en del av dem flyttar till och från havet.
Familj nejonögon
Petromyzontidae
Ålliknande kroppsform utan pariga fenor. Flertalet arter lever endast i sötvatten. Familjen är indelad i 6 släkten med 41 arter, varav 32 endast i sötvatten. 18 arter är parasitiska. Familjen är utbredd på alla kontinenter utom Afrika och Antarktis men finns längs Afrikas norra kuster. I Europa 4 släkten och 11 arter, i Sverige 2 släkten och 3 arter.
Lampetra fluviatilis
Utbredning: I södra Europa: Iberiska halvön, Frankrike, norra Italien (ned till Toscana) och Jugoslavien.
Förekomst i Sverige: Flodnejonögat håller till i havet kring landets alla kuster, framförallt vid Bottniska viken och flodmynningar. Det anträffas också i Vänern och Mälaren.
Miljö: Under höst, vinter och vår finns lekmogna exemplar i älvar och bäckar, där även larverna uppehåller sig.
Flyttning: Se nedan under ”Vanor”.
Vanor: Levnadssättet är i stort sett detsamma som havsnejonögats. Havsperioden är förmodligen 2-3 år. Under sommaren och hösten (på kontinenten oftast i sep – nov) sker lekvandringen från havet upp i rinnande vattendrag, där vintern tillbringas. Ingen föda intas under lekvandringen eller övervintringen. Fortplantningen äger rum följande vår. Möjligt är att en del flodnejonögon vandrar upp från havet samma vår som leken äger rum. Larvernas vandrar efter metamorfosen om sommaren och hösten ut i havet.
Föda: Larverna livnär sig av smärre djur, larver och andra organismer i bottenslammet. Omvandlade flodnejonögon äter maskar, kräftdjur, insekter och rom samt suger sig fast på döda eller levande fiskar, som småningom förtärs.
Fortplantning och tillväxt: Under april – juni försiggår leken över steniga eller grusiga bottnar i åar och floder på ungefär samma sätt som hos havsnejonögat, men under vissa förhållanden kan flodnejonögonen samlas i 10-15 exemplar, och flera par arbetar tillsammans på att forma en lekgrop, men hanen kan även ensam bygga en sådan. Under lektiden förändras kroppsformen, som blir högre och liksom mer hoptryckt från sidorna. Hanen utför det huvudsakliga byggnadsarbetet, bortförande stenar med såväl munnen som kroppsrörelser. Leken pågår ungefär en och en halv vecka. Härunder kan hanen försvara lekgropen mot andra hanar. Under ”parningen” är honan fastsugen vid en sten, medan hanen suger fast på översidan av honans huvud, böjer stjärten runt hennes kropp och låter den kramande glida bakåt tills den hindras av honans bakre ryggfena, varvid ägg tycks pressas ur hennes kropp och yttre befruktning sker. Därefter sjunker äggen till bottnens håligheter. Lekakten upprepas minst 8 gånger med minutlånga pauser eller längre under 1 timmes tid. Rommängden hos en större hona uppgår till ca 40.000 korn. Ungefär 1 vecka efter leken dör flodnejonögat. Rommen kläcks vid 14° C inom 10-14 dygn.Flodnejonögats larv lever under 3-5 år nedgrävd i bottnen, varefter den i aug – okt förvandlas vid omkring 8-15 cm längd och i april-maj lämnar flodbäddarna. Därefter uppsöker den havet, där tillväxten fortsätter.
Livslängd: Sannolikt 8 – 9 år.
Status: Utrotningshotad.
Användning: Under hösten fångas flodnejonögat med tinor och mjärdar i älvarna. Anses som en god matfisk och är av ekonomisk betydelse. Både larver och vuxna fiskar begagnas som agn.
Annat namn: Larven kallas linål.