Skip to content

Välkommen till Fiskbasen.se! Vi har samlat information om mer än 280 olika fiskar i svenska vatten. Vår vision är att sprida kunskap om svenska fiskar, vattendrag och natur. Vi vill leva upp till Fiskbasen.se – Allt om svensk fisk! Förutom mängder av fiskar hittar du fiskrecept, diskussioner kring miljö och utfiskning samt samlingssidor för sportfiskare, färsk fisk och bästa fiskeställena. Välkommen till Sveriges sida om fisk!

Europeisk sardin

Ordning sillfiskar
Clupeiformes

Primitiva benfiskar. Hos flertalet arter är kroppen sammanpressad från sidorna. Fenorna utan taggiga strålar. 1 oftast liten ryggfena. Sidolinjen osynlig. Hos alla arter utom ansjovisfamiljen har simblåsan en öppen förbindelse med svalget. Flertalet arter är planktonätare. 3 familjer, 67 släkten och ca 330 arter. 2 familjer är representerade i Europa.

Familj sillfiskar
Clupeidae
Fiskar med oftast silverglänsande sidor och urringad stjärtfena. Flertalet arter bildar stim, som kan vara av enorma dimensioner. Familjens arter är pelagiska och utgör förutsättning för flera av världens ekonomiskt viktigaste fisken, vilkas fångster överträffar alla andra fiskens. 50 släkten med ca 190 arter är utbredda i världshaven. Flertalet arter är tropiska, några förekommer i bräck- och sötvatten. I Europa 5 släkten och 6 arter, i Norden 4 resp 5, varav 2 är i sötvatten.

Europeisk sardin
Sardina pilchardus
Kännetecken: En silliknande fisk med strålformiga räfflor på gällocket. Den kan bli 26 cm lång men är vanligtvis betydligt mindre.

Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten, Medelhavet och Svarta havet. Utmed Afrikas västkust till Senegal och Kanarieöarna. Tillfällig i Danmark, Norge och Sverige.

Förekomst i Sverige: Sardinen uppträder sällsynt i Skagerack och Kattegatt, där den blott fångats vid enstaka tillfällen. I svenska hav torde den icke vara årsviss. De senaste fynden är följande: ilandförd i Uddevalla17/10-1941, fångad vid Paternoster, Bohuslän, 6/12-1948, 8/2-1950 och 3 ex 16/2-1950; 1 ex nordväst om Skagen 23/2-1950 samt 2 ex västsydväst om Tistlarna i Kattegatt 25/1-1950, 1 ex norr om Hirshals 3/1-1952, 1 vid Nötesund, Uddevalla, 7/12-1960 och 1 vid Hönö i Bohuslän 15/12-1970.

Miljö, vanor och föda: I nordiska farvatten uppträder sardinen merendels enstaka eller i smärre sällskap, men söderut går den i större stim. Den för ett pelagiskt liv under sök efter planktonföda (mest kräftdjur).

Flyttning: Efter leken brukar sardinen av näringsskäl vandra in emot och längs kusterna. Sommartid går färden mot norr, på vintern i motsatt riktning.

Fortplantning och tillväxt: Sardinen leker ute till havs dels i maj-juni, dels i okt-dec, men i Adriatiska havet i dec-april. Äggens antal uppgår till ca 60,000 per hona. De svävar fritt i vattnet och kläcks efter 3 dygn, då larven är 4,5 mm lång. Könsmogen vid 3 års ålder och 19-20 cm längd.

Livslängd: Ca 15 år.

Användning: De ”äkta sardiner” som saluförs i Sverige importeras från Frankrike, Portugal och Marocko. Svenska ”sardin”-konserver utgörs vanligtvis av skarpsill. Sardinen utgör råvara för en betydande konserv- och exportindustri i flera europeiska länder.