Darrocka

Ordning rockor
Torpediniformes
Rockorna är breda, platta fiskar, vilkas förstorade bröstfenor i hela sin längd är sammanvuxna med huvudet och kroppen, så att de tillsammans bildar en skiva. Mun, näsöppningar och gälspringor sitter på undersidan, ögon och utandningshål på ovansidan. Stjärten är ofta långsmal och skarpt avsatt från kroppen, ungefär som en svans. Rygg- och stjärtfenor rudimentära eller saknas. Ingen analfena. Käkarna är utskjutbara. Tänderna ofta sammanvuxna plattor. Bottenlevande rockor tar in vatten för andning genom utandningshålen, pelagiskt levande rockor genom munnen. Flertalet arter föder levande ungar. Rockorna simmar i fritt vatten antingen med kraftiga, vinglika slag av de stora kroppsflikarna eller genom att de senares ytterkanter utför serier av snabbt undulerande rörelser. Den senare metoden används nästan alltid när rockor simmar strax ovanför bottnen.
1 ordning 9 familjer, 54 släkten och ca 424 arter. I Europa 7 familjer och i Norden 4.

Familj darrrockor
Torpedinidae
Nästan cirkelrund kroppsskiva med kort stjärt och relativt stor stjärtfena. 2, 1 eller ingen ryggfena. Huden är slät utan taggar. Stora, elektriska, lunglika organ, belägna på varje sida av huvudet, fungerar som batterier och kan vid beröring av fisken avge serier av elstötar. De europeiska arterna kan avge elurladdningar på upp till 220 volt, men stötarna är vanligtvis svagare. Efter en serie urladdningar försvagas batterierna, varefter det tar någon tid innan de laddas upp till potentiell effekt. De begagnas både för försvar och vid bytesjakt. Några arter är blinda. Blodet är giftigt. Alla arter föder levande ungar. Familjen är med 10 släkten och ca 38 arter utbredd i varma delar av Atlanten, Indiska och Stilla oceanerna. I Europa 1 släkte och 3 arter, i Norden 2 arter.

Darrocka
Torpedo torpedoKännetecken: Ännu rundare, skivformad kropp än den Marmorerade darrockan. Skiljs dessutom på att främre ryggfenan är större än den bakre och att utandningshålen är utan papiller och alltså inte stjärnliknande. Översidans färg varierar från skiffergrå till leverbrun; undersidan vit. Längd och vikt upp till 1,80 m resp. 90 kg.

Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten och Medelhavet. Utmed västra Afrika till Zaire. Även längs södra Afrikas kust från södra Sydafrika till Natal. I västra Atlanten utmed kusten från Nova Scotia till Georgia resp. från Brasilien till Argentina. Anträffad tillfälligtvis vid Danmark (minst 2 fynd).

Miljö: Sand- och dybottnar på 10-150 m djup men har anträffats ned till 350 m.

Andra namn: Elektrisk rocka.