Ordning abborrartade fiskar
Perciformes
En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre.
Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arter, följd av munruvare (Cichlidae) med 680 arter och läppfiskar (Labridae) med 500 arter.
Ca 3/4 av ordningens arter lever utefter tempererade och tropiska havskuster. De övriga är oceaniska eller levande i sötvatten.
Familj vrakfiskar
Polyprionidae
I regel kraftigt byggda fiskar med stort huvud. 2 eller 3 taggar på gällocket. Familjens arter varierar i storlek från ca 3 m resp. 400 kg till 10 cm. Familjen är företrädd med ca 35 släkten och ca 370 arter i havs-, bräck- och sötvatten i tempererade och tropiska områden. I europeiska vatten 8 släkten med 12 arter. I Norden 2 resp. 2.
Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten och Medelhavet. Azorerna. Utmed västra Afrika till Sydafrika. Madeira och Kanarieöarna. I Indiska oceanen längs Afrika. Kring Nya Zeeland. Vid Amerikas östkust från Newfoundland till La Plata. Rapporterad från Tristan da Cunha. Anträffad vid Danmark (minst 3 fynd, varav 1 i Öresund), Norge och Sverige.
Förekomst i Sverige: Kattegatt och Öresund 1938, vid Varberg, Halland, 14/1-1941, vid Strömstad, Bohuslän, 12/5-1950, vid Smögen, Bohuslän, i juni 1964 och i Väderöfjorden, Bohuslän, i mars 1972.
Miljö: Från strandzonen ned till ca 1,000 m djup. Ofta intill klippblock eller vrakdelar eller vid klippbottnar på 75-200 m-nivåerna. Unga fiskar vistas ofta under i ytvattnet flytande föremål.
Annat namn: Vrakabborre.