Ordning dubbelsugarefiskar
Gobiesociformes
Småvuxna avlånga fiskar utan fjäll. Ingen simblåsa. 2 familjer omfattande ca 36 släkten och 114 arter. Flertalet arter lever vid grunda vatten.
Familj dubbelsugare
Gobiesocidae
Små, avlånga, grodyngelliknande fiskar, vilkas långt fram sittande bukfenor har omvandlats till sugskivor. De har behållit varsin taggstråle. 1 ryggfena. Familjen är uppdelad på ca 35 släkten med omkring 110 arter i Atlanten, Indiska och stilla oceanerna. Flertalet arter lever längs marina stränder men några i sött vatten i Centralamerika. I europeiska farvatten 5 släkten och 7 arter, i nordiska 1 art.
Diplecogaster bimaculata bimaculata
Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten och norra Medelhavskusten t o m Adriatiska havets stränder. Västra Svarta havet. Azorerna. Kanarieöarna. Kap Verdeöarna. Årsviss i Norge med sannolikt lekande bestånd. Anträffad i Sverige.
Förekomst i Sverige: Hittills endast en gång anträffad i vårt land, nämligen vid Väderöarna 10/8-1881.
Miljö och vanor: Arten uppehåller sig i regel på bevuxna sten- och sandbottnar på 35-100 m djup, där den med stjärten böjd framåt i en båge sitter fastsugen på tomma musselskal eller andra döda föremål. Jagar aktivt.
Föda: Små kräftdjur och snäckor.
Fortplantning: Leken infaller i juni-juli vid bottnen, vid Norge under sensommaren. Honan lägger de vidfästande äggen i ett musselskal eller på hårt underlag. De guldgula äggen är 1,6 mm. Hanen vaktar dem fram till kläckningen; möjligen deltar också honan i vakthållningen. Larverna är pelagiska fram till hösten. Detaljer om fortplantning och tillväxt är okända.