Skip to content

Välkommen till Fiskbasen.se! Vi har samlat information om mer än 280 olika fiskar i svenska vatten. Vår vision är att sprida kunskap om svenska fiskar, vattendrag och natur. Vi vill leva upp till Fiskbasen.se – Allt om svensk fisk! Förutom mängder av fiskar hittar du fiskrecept, diskussioner kring miljö och utfiskning samt samlingssidor för sportfiskare, färsk fisk och bästa fiskeställena. Välkommen till Sveriges sida om fisk!

Tvåfläckig dubbelsugare

Tvåfläckig dubbelsugare

Ordning dubbelsugarefiskar
Gobiesociformes
Småvuxna avlånga fiskar utan fjäll. Ingen simblåsa. 2 familjer omfattande ca 36 släkten och 114 arter. Flertalet arter lever vid grunda vatten.

Familj dubbelsugare
Gobiesocidae
Små, avlånga, grodyngelliknande fiskar, vilkas långt fram sittande bukfenor har omvandlats till sugskivor. De har behållit varsin taggstråle. 1 ryggfena. Familjen är uppdelad på ca 35 släkten med omkring 110 arter i Atlanten, Indiska och stilla oceanerna. Flertalet arter lever längs marina stränder men några i sött vatten i Centralamerika. I europeiska farvatten 5 släkten och 7 arter, i nordiska 1 art.

Tvåfläckig dubbelsugare
Diplecogaster bimaculata bimaculata
Kännetecken: Triangulärt huvud. Hög ryggfena med 4-7 strålar. Rygg- och analfenorna långt bakåtsittande men åtskilda av stjärtfenan. Små hudutskott vid näsöppningarna. Färgen marmorerat röd, ibland fläckad med blått, violett, brunt och gult. Hanen har ofta en purpurfärgad fläck, omgiven av gult i nacken resp. på sidorna bakom bröstfenorna. Längd upp till 7 cm.

Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten och norra Medelhavskusten t o m Adriatiska havets stränder. Västra Svarta havet. Azorerna. Kanarieöarna. Kap Verdeöarna. Årsviss i Norge med sannolikt lekande bestånd. Anträffad i Sverige.

Förekomst i Sverige: Hittills endast en gång anträffad i vårt land, nämligen vid Väderöarna 10/8-1881.

Miljö och vanor: Arten uppehåller sig i regel på bevuxna sten- och sandbottnar på 35-100 m djup, där den med stjärten böjd framåt i en båge sitter fastsugen på tomma musselskal eller andra döda föremål. Jagar aktivt.

Föda: Små kräftdjur och snäckor.

Fortplantning: Leken infaller i juni-juli vid bottnen, vid Norge under sensommaren. Honan lägger de vidfästande äggen i ett musselskal eller på hårt underlag. De guldgula äggen är 1,6 mm. Hanen vaktar dem fram till kläckningen; möjligen deltar också honan i vakthållningen. Larverna är pelagiska fram till hösten. Detaljer om fortplantning och tillväxt är okända.