Tångspigg

Ordning spiggartade fiskar
Gasterosteiformes
Små fiskar med ryggtaggar. Den övre käken är utskjutbar. 3 familjer, 8 släkten och ca 10 arter levande i söta, bräckta och salta vatten på det norra halvklotet.

Familj spiggar
Gasterosteidae
Små långsträckta fiskar utan fjäll – huden är antingen naken eller delvis täckt av benplattor. Taggar på rygg och buk.
Med 5 släkten och ca 8 arter är familjen utbredd i Euroasien och Nordamerika i sötvatten, bräckvatten och hav. I Europa 3 släkten och 4 arter varav 1 är marin.

Tångspigg
Spinachia spinachiaKännetecken: Denna art skiljs från storspiggen och småspiggen bl a på den långsträckta kroppen, de många och små ryggtaggarna, fenorna och det gäddliknande huvudet. Ryggfärgen varierar i brunt, brungult, brunrött eller grönt alltefter den omgivande vegetationens färg. Under lektiden blir hanen blåaktig. Längd upp till 20 cm, i Östersjön 15 cm.

Utbredning: Söderut i Europa längs Atlantkusten till södra Biscaya.

Förekomst i Sverige: Väst-, Syd- och Östkusten upp i Bottniska viken, i vilket senare område tångspiggen är sällsynt.

Miljö och vanor: Arten vistas enstaka eller i smärre sällskap i strändernas tångbälte och ålgräsängar från 1 m djup och nedåt till ca 10 m. Den uppehåller sig även i flodmynningars bräckvatten och hittas ibland i under ebb isolerade tidvattenpölar.

Föda: Små kräftdjur (copepoder och amfipoder), maskar samt fiskägg och -yngel.

Fortplantning och tillväxt: Tångspiggen är könsmogen före 1 års ålder. Leken äger rum i april-aug. Hanen bygger ett knytnävsstort bo i en fristående tångruska eller bland trådalger och binder med hjälp av sitt njursekret ihop bladen. Honan lägger 150-200 ägg i redet och dör strax därefter. Ägget mäter ca 2 mm. Hanen vaktar och vårdar äggen under 18-21 dygn. i kalla vatten upp till 5 veckor, varefter de kläcks. Då är larverna 6-8 mm långa. Ynglen skyddas någon tid av hanen, som sedan dör. Larvernas tillväxt är snabb. I aug-sept mäter de ca 10 cm.

Livslängd: Något mer än 1 år.

Andra namn: Tångsnipa och tångsnäbb.