Tångringbuk

Ordning kindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.

Familj sjuryggar
Cyclopteridae
Om bukfenor finns, är de förändrade till en sugskiva på kroppens undersida. Sidolinje saknas oftast. Tjock hud utan fjäll. Familjen är med 21 släkten och ca 177 arter företrädd i Atlanten, Stilla oceanen, Norra och södra Ishaven. I Europa 6 släkten och 10 arter. I Norden 5 respektive 6.

Tångringbuk
Liparis montaguiKännetecken: Denna art liknar ringbuken och har mycket växlande färg (grön-, gul- eller brunaktig) och teckning (fläckar eller tvärstrimmor) samt sugskiva. Den skiljs bäst från ringbuken genom att rygg- och analfenorna inte överlappar med stjärtfenan och att den har blott 2 näsöppningar. Längd vanligtvis ca 6 cm men undantagsvis upp till 10 cm.

Utbredning: Norrut till Spetsbergen. Österut till Vita havet. Anträffad vid Portugal.

Förekomst i Sverige: Ganska vanlig i Skagerack och Kattegatt men sällsynt i Öresund.

Miljö och vanor: Arten lever vid stenbottnar i havskustens tångbälte från någon dm djup ned till ca 30 m-nivån. Levnadssättet är detsamma som ringbukens, men denna art brukar, då den är fastsugen under vila, böja bakkropp och stjärtfenan runt nosen.

Föda: Små kräftdjur och snäckor.

Fortplantning: Leken äger rum i feb-juni. Äggen klistras klumpvis fast vid tång, hydroider eller bottnen. Ungarna är pelagiska, tills de når 1,2 cm längd, då de blir bottenlevande. Detaljer om tillväxt är föga kända.

Andra namn: Montagus ringbuk och Montagus sugfisk.