Skip to content

Välkommen till Fiskbasen.se! Vi har samlat information om mer än 280 olika fiskar i svenska vatten. Vår vision är att sprida kunskap om svenska fiskar, vattendrag och natur. Vi vill leva upp till Fiskbasen.se – Allt om svensk fisk! Förutom mängder av fiskar hittar du fiskrecept, diskussioner kring miljö och utfiskning samt samlingssidor för sportfiskare, färsk fisk och bästa fiskeställena. Välkommen till Sveriges sida om fisk!

Större kungsfisk

Större kungsfisk

Ordning kindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.

Familj drakhuvudfiskar
Sebastidae
Fiskar med kroppen sammanpressad från sidorna. Rygg-, buk- och analfenor försedda med giftiga taggstrålar. Flertalet arter föder levande ungar. Familjen representeras av ca 60 släkten med ca 310 arter i alla tempererade och tropiska hav. I Atlanten finns endast 11 släkten och 58 arter. I Europa 5 släkten och 11 arter. I Norden 2 resp. 3.

Större kungsfisk
Sebastes marinus

Kännetecken: Denna art karakteriseras av den röda färgen och de stora ögonen. Den liknad abborren till formen och är försedd med grova taggar på gällocken och stickande strålar i främre ryggfenan. Upp till ca 15 cm längd är de unga fiskarna silverfärgade med rosa gällock. Längd sällan över 60 cm men upp till 1 m och vikt upp till ca 15 kg.

Utbredning: Norrut till Spetsbergen och österut till Novaja Semlja. I Nordamerika kring södra Grönlands kuster och från Baffins land till Connecticut.

Förekomst i Sverige: Större kungsfisken hör till Skageracks mindre vanliga fiskar men uppträder där årligen, även inne i Gullmarsfjorden. Den är sällsynt i Kattegatt och besöker sporadiskt Öresund.

Miljö, vanor och flyttning: Arten vistas i fria havet på djup av 30-500 m (ibland ned till 900 m) och tycks trivas över bergiga bottnar, där den stundom går i stim och ibland närmar sig kusterna. Större kungsfisken gör omfattande vandringar. Europeiska fiskar flyttar sålunda sensommartid till Barents hav för att leka varefter honorna nästa år i feb-mars vandrar söderut för att föda i april-juni.

Föda: Äldre individ livnär sig av andra fiskar, särskilt sill, lodda och olika torskfiskar. Unga större kungsfiskar äter plankton och övergår senare till kräftdjur, blötdjur och andra bottendjur.

Fortplantning och tillväxt: Arten blir könsmogen vid en längd av 22-40 cm och 9-18 års ålder. Hos större kungsfisken sker en inre befruktning och parningen äger rum i Barents hav under aug-okt. Sperman lagras i honan och äggen befruktas i feb-mars under flyttningen mot söder. Ca 2 månader senare har honorna nått i höjd med Vesterålen och Lofoten, där ungarna kommer till världen i april-juni, i Nordatlanten mellan Island och Newfoundland oftast i april-maj. Honan kan föda upp till 350,000 ungar, vilka är ungefär5-7 mm långa. Nyfödda yngel är funna på varierande djup mellan 10-160 m, där temperaturen är 4-8,5°. Vid 20 mm längd har ungarna antagit föräldrarnas skepnad men icke färg, varvid mången söker sig ned till bottnen, medan andra lever i stim i ytvattnet tills de blir 60 mm långa. Röda blir de först vid 15-16 cm längd (se ovan under kännetecken).
Efter 3 år är fisken 11,3cm, efter 6 år 21,1 cm, efter 10 år 25,3 cm, efter 20 år 43 cm och efter 25 år ca 50 cm. Utanför Nordnorge är tillväxten ojämn, visande ett brett register inom varje årsklass.

Livslängd: 30-50 år gamla exemplar är vanliga i fångsterna, och arten blir antagligen minst 60 år.

Användning: Större kungsfisken är delikat men p g a sin sällsynthet ej utsatt för regelbundet fiske i svenska farvatten. I Norge har arten stor ekonomisk betydelse. Den tas också som sportfisk.

Andra namn: Kungsfisk, stor kungsfisk, rödfisk och uer. Dessutom används det norska namnet uer också i Sverige.