Ordning karpfiskar
Cypriniformes
Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.
Familj karpfiskar
Cyprinidae
Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller välver i ytan genom att ljuset reflekteras. Saknar tänder men är i stället försedda med 1, 2 eller 3 rader tänder i svalgbotten och en hornplatta i svaljtaket eller översta delen av matsmältningskanalen. Vidare kännetecknas familjen anatomiskt med en oftast i 2 kamrar uppdelad simblåsa, som står i förbindelse med innerörat och ger en förbättrad hörsel. Hanarna och hos vissa arter även honorna utbildar under lektiden pärlliknande vårtutskott på framförallt huvudets och framkroppens hud. Familjen finns med ca 194 släkten och ca 2.070 arter i Eurasien, Nordamerika och Afrika. Det är världens artrikaste fiskfamilj, men i Europa förekommer endast 9 släkten och ca 80 arter. Samtliga arter lever i sötvatten, men några har anpassat sig till bräckvatten, särskilt i Östersjön.
Leuciscus leuciscus
Utbredning: Österut till Kolyma Söderut till Pyrenéerna, södra Frankrike, Alperna, norra Jugoslavien, Rumänien, Svarta havet och Kina.
Förekomst i Sverige: Mer eller mindre vanlig i Norrlands och Dalarnas floder, bäckar och sjöar ned till Dalälven samt längs Bottniska vikens och Östersjöns skärgårdar och kust ned till Södermanland. Arten är fångad utanför Haparanda Sandskär och har tillfälligtvis anträffats i fjällens björkskogsbälte. F ö tycks den i stort sett endast finnas i Dalälvens och Göta älvs vattensystem, där den förekommer i Vänern, Skagern och Letälven-Svartälven i Närke och Västmanland.
Miljö: Snabbt rinnande strömmar i klara vatten med rena grusbottnar och hög syrgashalt. I lugnvattensjöar, skärgårdar och kusthav oftast i närheten av till- eller avlopp.
Flyttning: Om våren vandrar arten uppströms till lekplatserna och efter några veckor tillbaka. Detta gäller även för marina populationer.
Vanor: Lever i små stim. Går under sommarhalvåret i övre vattenlager men tillbringar vintern på djupet. Behärskar väl de snabbt rinnande vattnen och är en av de skickligaste simmarna bland karpfiskar. Söker föda på bottnen men tar också drivande och flygande byten.
Föda: Insekter och insektslarver, maskar och snäckor även som på ytan nedfallande eller däröver svärmande insekter. Även alger och andra vattenväxter.
Fortplantning och tillväxt: Leken sker över hårda sandbottnar i rinnande vatten under mars-maj (i England redan i feb), när vattentemperaturen är 9-10°. Hanen har då små pärllika vårtor över hela kroppen. Leken sker oftast nattetid och under dagen simmar lekfiskarna till djupare vatten. Honan lägger 15.000-30.000 romkorn, vilka är 2 mm och klibbar fast på underlaget, ofta växter. Kläckningen brukar ske efter 12-14 dygn. Lekstimmen kvarblir på lekplatserna under ca 2 veckor innan de återvandrar. Efter 1 år har ynglet växt till 6-7 cm. Medelvärden för olika årsklassers tillväxt i Juktån, Lappland, är följande: vid 1 års ålder är fisken 30 mm, 2 år – 59 mm, 3 år – 89 mm, 4 år – 115 mm, 5 år – 140 mm, 6 år – 157 mm, 7 år – 172 mm, 8 år – 186 mm, 9 år – 195 mm, 10 år – 202 mm, 11 år – 212 mm, 12 år – 222 mm, och 13 år – 233 mm. Medelvärdet för 2 st 11-åringar från Övre Bruksfors i Ume älv var 240 mm. Först vid 10-13 års ålder når stämmen maximallängd. Könsmognad uppnås oftast vid 2 -3 års ålder.
Livslängd: 13 år.
Användning: Utan ekonomisk betydelse i större delen av Europa men används som agnfisk. I Sovjet saluförs den som matfisk. I några västeuropeiska länder sportfiskas denna art.
Andra namn: Lennare, strävling, stävling, säp, sejp, veling, årdrag, skallid och stammört.