Spjutrocka

Ordning rockor
Rajiformes
Rockorna är breda, platta fiskar, vilkas förstorade bröstfenor i hela sin längd är sammanvuxna med huvudet och kroppen, så att de tillsammans bildar en skiva. Mun, näsöppningar och gälspringor sitter på undersidan, ögon och utandningshål på ovansidan. Stjärten är ofta långsmal och skarpt avsatt från kroppen, ungefär som en svans. Rygg- och stjärtfenor rudimentära eller saknas. Ingen analfena. Käkarna är utskjutbara. Tänderna ofta sammanvuxna plattor. Bottenlevande rockor tar in vatten för andning genom utandningshålen, pelagiskt levande rockor genom munnen. Flertalet arter föder levande ungar. Rockorna simmar i fritt vatten antingen med kraftiga, vinglika slag av de stora kroppsflikarna eller genom att de senares ytterkanter utför serier av snabbt undulerande rörelser. Den senare metoden används nästan alltid när rockor simmar strax ovanför bottnen.
1 ordning 9 familjer, varav 7 i Europa och 4 i Norden.

Familj spjutrockor
Dasyatidae
Stora rockor med pisk- eller ormliknande svans som är längre än kroppen och på vilken sitter 1 eller 2 dolkliknande, hullingförsedda, giftiga taggar. Ryggfena saknas hos flertalet arter. Elektriska organ saknas. Alla arter föder levande ungar. Familjen omfattar 10 släkten med ca 90 arter. Den är utbredd i varma delar av oceanerna. Några arter kan besöka bräck- och sötvatten. I Europa 4 arter. I Norden 1.

Spjutrocka
Dasyatis pastinacaKännetecken: Den smala svansen med en lång bakåtriktad, giftig dolktagg, 8-13 cm lång. En liten reservtagg är ibland synlig bakom den stora. Om den senare förloras ersätts den av en ny tagg. Gifttaggen kan hos människan förorsaka smärtsamma sår och skadade vävnader, som kan inflammeras och leda till illamående och yrsel, samt ibland partiell förlamning som kan vara månadslång. Översidans färg svart, mörkblå, grå, olivgrön eller brun med ibland ljusa fläckar. Undersidan gräddvit med grå kanter. Längd och vikt upp till 2,5 m resp. ca 100 kg.

Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten, Medelhavet och södra Svarta havet. Utmed hela Afrikas västra och södra kuster. Tillfälligt anträffad i Danmark (minst 26 fynd varav 1 i Öresund; flertalet i juli-sept.), Norge (1 fynd) och Sverige .

Förekomst i Sverige: Anträffad vid Råssö i norra Bohuslän 31/7-1923, i Halland utanför Åsa 3/8-1972 och vid Skåne utanför Arildsläge i Skälderviken 24/7-1849 och vid 2 tillfällen i Öresund.

Miljö: Grunda, ofta endast meterdjupa, mjuka bottnar intill kuster men arten kan också uppehålla sig på 60-100 m djup. Ofta delvis nedgrävd i slammet.

Andra namn: Stingrocka.