Slätvar

Ordning plattfiskar (eller flatfiskar)
Pleuronectiformes
Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i ”upprätt” ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögonparet sittande på ena sidan. Samtidigt vrids huvudet så att dess ”översida” kommer på ena kroppssidan. Denna komplicerade förändring innebär en nästan total modifiering av skallben, nerver och muskler. Ögonsidan blir mörkpigmenterad och något konvex, blindsidan blir däremot vit eller ljust opigmenterad och platt. Det är i detta slutstadium av förvandlingen som bottnarna uppsöks och fisken börjar simma på sidan. De mjukstrålade rygg- och analfenorna är oftast långa och sträcker sig utmed hela kroppskanterna. Hos många arter en tagg framför analfenan. De omvandlade fiskarna saknar nästan alltid simblåsa.
Ordningen omfattar 6 familjer, ca 117 släkten och ca 538 arter.

Familj varar
Scophthalmidae
Vänstersidan är ögonsida och högersidan blindsida men individuella undantag finns. 37 släkten och ca 212 arter är utbredda i Atlanten, Indiska och Stilla oceanerna. I Europa 7 släkten och 12 arter. I Norden 6 resp 10.

Slätvar
Scophthalmus rhombusKännetecken: Liknar piggvaren men huden är fjällig och utan taggar. Vänstersidan är ögonsida, dess färg är växlande beroende av underlaget. Blindsidan är vit men kan stundom vara mörkfärgad. Längd upp till 70 cm (i Västerhavet) resp 35 cm (i Östersjön). I Medelhavet 75 cm. Vikt upp till ca 4 kg. Utomlands 7,2 kg. Hanen är mindre än honan. Slätvaren bildar bastarder med piggvaren.

Utbredning: Söderut längs Europas Atlantkust. Medelhavet och Svarta havet. Utmed Afrika vid nordvästligaste Marocko.

Förekomst i Sverige: Slätvaren finns i Skagerack, Kattegatt och Öresund samt går in i Östersjön till Bornholm och Blekingekusten, där den är sällsynt.

Miljö och vanor: Blandbottnar med omväxlande sand och sten med ett lätt ytlager av slam eller rena sand- och stenbottnar från djup på 0,5 m ned till 70 m. Yngre exemplar går på grunt vatten, även i flodmynningar; äldre på djupare vatten.

Flyttning: Regelbundna vandringar företas vår och höst mellan grund- och djupvattnen.

Föda: Främst fiskar som sill, skarpsill och tobis men även kräftdjur.

Fortplantning och tillväxt: Slätvarens hona når könsmognad vid en längd av 25-30 cm. Hon kan producera ca 825.000 ägg. Leken infaller i mars-aug på 10-30 m djup. Ägg och ungar är pelagiska. De senare mäter 4 mm vid kläckningen. Ungarna övergår till bottenliv, då de blivit 12-35 mm. De lever under 1-2 års tid på grunda bottnar. Vid Västkusten är de 0,5 år gamla ungarna 4-8 cm och efter 1 år 10-15 cm (i Östersjön 6-9 cm).

Användning: Slätvaren är av stor ekonomisk betydelse. Den tas med trål, snurrevad och garn. Fångsten 1983 var 7 ton.

Andra namn: Sandvarv, slätvarv, slätvarvel, slättvar och horunge.