Skip to content

Välkommen till Fiskbasen.se! Vi har samlat information om mer än 280 olika fiskar i svenska vatten. Vår vision är att sprida kunskap om svenska fiskar, vattendrag och natur. Vi vill leva upp till Fiskbasen.se – Allt om svensk fisk! Förutom mängder av fiskar hittar du fiskrecept, diskussioner kring miljö och utfiskning samt samlingssidor för sportfiskare, färsk fisk och bästa fiskeställena. Välkommen till Sveriges sida om fisk!

Simpknot

Simpknot

Ordning kindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.

Familj simpor
Cottidae
Fiskar med stort huvud och proportionellt stora bröstfenor. 2 ryggfenor som hos en del arter är sammanhängande. Den främre har taggstrålar. Bukfenorna har 1 taggstråle vardera. Huden är här och var täckt av knölar, taggar och benplåtar. Sidolinje. Simblåsa saknas. Ca 70 släkten och ca 300 arter förekommer i hav och sötvatten på det nordliga halvklotet samt Argentina, sydöstra Australien och längs Nya Zeeland. I Europas saltvatten 6 släkten och 10 arter. I Norden 6 resp 8.

Simpknot
Triglops murrayi
Kännetecken: Liknar nordlig simpknot men färgteckningen på rygg och sidor är marmorerad i mörk- och ljusbrunt. En svart fläck på främsta ryggfenan. Längd upp till 17 cm. Honan blir störst.

Utbredning: Norrut till Spetsbergen. Österut till Vita havet och Novaja Semlja. I västra Atlanten från Davissundet till Massachusetts. Årsviss i Norge. Anträffad i Danmark (minst 3 fynd) och Sverige.

Förekomst i Sverige: Simpknoten anträffas sällsynt i Skagerack och Kattegatt, där hittills kända fynd vid svenska kuster stammar från Träslöv, Halland, 1867, Strömstadstrakten, Bohuslän, före 1909, samt Gullmarsfjorden 1929 och i juni 1940. Arten torde icke vara årsviss i svenska vatten.

Miljö: Denna art lever bland alger på sten-, sand- och lerbottnar från 7 ned till 250 m djup, sällan ned till 300 m.

Föda: Maskar och kräftdjur.

Fortplantning: Äggantalet i en hona på 10,2 cm har beräknats till 500-600. Fortplantningsbiologi och tillväxt är föga kända.