Pirål

Ordning pirålar
Myxiniformes
Marina arter ingående i en enda familj (Myxinidae). En del arter är hermafroditiska.
Pirålarna saknar ryggrad samt är blinda och mycket slemmiga. Sugmun och näsöppning omges av skäggtömmar. Tungan är utrustad med tänder. Klassen består numera av 1 ordning.

Familj pirålar
Myxinidae
Ålliknande kroppsform utan pariga fenor. Hos varje individ finns både hanliga och honliga könsorgan, men bara ett av dem är funktionellt genom hela livet. Livnär sig på fångade, döende och döda fiskar och ryggradslösa djur. Familjen indelas i 6 släkten med ca 32 arter, utbredda i tempererade hav. I Europa 1 art, som finns i Sverige.

Pirål
Myxine glutinosaKännetecken: En violettgrå, skärvit eller röd maskformad fisk med mycket slemmigt skinn. Färgen varierar alltefter bottenunderlagets. De förkrympta ögonen är osynliga under huden, arten är alltså blind, och av fenor finns blott ett hudveck kring stjärtspetsen.
Längd upp till 42 cm, utomlands 60 cm. Honan blir störst.

Utbredning: Söderut till norra Portugal. Anträffad i Medelhavet längs Afrikas nordvästra kust. I Nordamerika Davis Strait och den östra kusten från Newfoundland och St Lawrencebukten till Georgia.

Förekomst i Sverige: Allmän i Skagerack, mindre vanlig i Kattegatt och sällsynt i Öresund.

Miljö och vanor: Pirålen hör uteslutande till havet och uppehåller sig i vatten med temperaturer under 10-13° C på djup från 20 till under 1.000 m på mjuka bottnar, där den söker sin föda i dyn. Den ligger nedgrävd i bottendyn med endast huvudet synligt och ofta i täta bestånd, vilka formar 8 cm höga och 30 cm breda dyhögar med en liten krater upptill. Arten är aktiv om natten och jagar med luktsinnet. Pirålen är bekant för sin ofantligt rika slemavsöndring. Över 200 slemkörtlar i huden sörjer för denna produktion, som är så snabb att pirålen under ett par timmars tid kan fylla 3-4 ämbar med en seg slemmassa.

Föda: Pirålen lever av borstmaskar, kräftdjur och andra lägre bottendjur samt av fångade, döende och döda fiskar och andra kadaver, i vilka den borrar sig in och förtär allt utom skelett och skinn. Vid och i döda djurkroppar på bottnen kan pirålar i stort antal samlas i väldiga, ringlande nystan.

Fortplantning och tillväxt: Vid en längd av 25-28 cm är pirålen könsmogen. Leken sker på djupt vatten. Honor med mogna ägg har anträffats under årets alla månader. De 20-30 ovala äggen är gula och 17-25 mm långa. De har i båda ändarna hakförsedda borst, vilka häftar fast i andra äggborst och bildar på så vis äggklasar. Äggen har anträffats såväl på bottnen som pelagiskt. De torde kläckas efter några veckor. Ynglen liknar föräldrarna och genomgår alltså inte någon metamorfos som nejonögonen. Unga pirålar är först hanar. Vid 22-23 cm längd blir de hermafroditer. Vid könsmognaden utvecklas ca 3/4 av pirålpopulationen till honor medan de övriga förblir hanar eller könsomogna.

Annat namn: Kallas i Bohuslän för pilål.