Skip to content

Välkommen till Fiskbasen.se! Vi har samlat information om mer än 280 olika fiskar i svenska vatten. Vår vision är att sprida kunskap om svenska fiskar, vattendrag och natur. Vi vill leva upp till Fiskbasen.se – Allt om svensk fisk! Förutom mängder av fiskar hittar du fiskrecept, diskussioner kring miljö och utfiskning samt samlingssidor för sportfiskare, färsk fisk och bästa fiskeställena. Välkommen till Sveriges sida om fisk!

Oxsimpa

Oxsimpa

Ordning kindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.

Familj simpor
Cottidae
Fiskar med stort huvud och proportionellt stora bröstfenor. 2 ryggfenor som hos en del arter är sammanhängande. Den främre har taggstrålar. Bukfenorna har 1 taggstråle vardera. Huden är här och var täckt av knölar, taggar och benplåtar. Sidolinje. Simblåsa saknas. Ca 70 släkten och ca 300 arter förekommer i hav och sötvatten på det nordliga halvklotet samt Argentina, sydöstra Australien och längs Nya Zeeland. I Europas saltvatten 6 släkten och 10 arter. I Norden 6 resp 8.

Oxsimpa
Taurulus bubalis
Kännetecken: Liknar rötsimpan men har taggig sidolinje och på gällocket 1 lång, kraftig övre tagg (ibland 2) samt därunder 3 kortare och trubbigare taggar. Färgen varierar individuellt alltefter omgivningens. Längd upp till 25 cm. Honan är större än hanen.

Utbredning: Söderut i Europa längs Atlantkusten till norra Portugal. Anträffad vid Medelhavets franska och italienska kuster.

Förekomst i Sverige: Oxsimpan är utbredd från Bohuslän till Ålands hav och går in i fjärdarna.

Miljö: Arten håller till vid tångbevuxna klippbottnar på 10-15 m djup men kan gå ned till ca 100 m.

Föda: Kräftdjur samt små fiskar och deras yngel, t ex av långebarn och bultar.

Läten: Oxsimpan utstöter ett knorrande ljud, då den tas upp ur vattnet.

Fortplantning: Leken inträffar i jan-maj, varvid hanen blir bjärtare färgad och hans gällockstaggar giftiga. De orangefärgade eller gulgröna äggen läggs i sammanhängande knytnävsstora klumpar, som göms i en bergsskreva, i tång eller under stenar. Larverna är pelagiska tills de når 10-14 mm längd, då de uppsöker bottnen. Detaljer om fortplantning och tillväxt är föga kända. Könsmognad nås vid 2 år, då hanen är 10-15 cm, honan 14-18 cm.

Livslängd: Minst 3 år.

Andra namn: Dvärgsimpa, Ulk, dvärgulk, hornulk och bergulke (jfr rötsimpan).