Lerstubb

Ordning abborrartade fiskar
Perciformes
En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre.
Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arter, följd av munruvare (Cichlidae) med 680 arter och läppfiskar (Labridae) med 500 arter.
Ca 3/4 av ordningens arter lever utefter tempererade och tropiska havskuster. De övriga är oceaniska eller levande i sötvatten.

Familj smörbultar
Gobiidae
Små, avlånga fiskar med proportionellt höga och stora fenor. Bukfenorna är hos flera arter förenade och fungerar som en sugskiva. Oftast 2 ryggfenor, varav den främre består av taggstrålar, den bakre av mjukstrålar. Hanar och honor oftast olikfärgade. Denna familj är den artrikaste bland marina fiskar bestående av ca 200 släkten och minst 1.500 arter. Flertalet arter hör till tropiska och subtropiska hav, men många av dem lever också i bräck- och sötvatten. Flera av de senare har koloniserat oceaniska öar, där de kan gå högt upp i bergsbäckar. Många av sötvattensarterna fortplantar sig i havet. Flera av de marina smörbultarna lever associerade med svampdjur, räkor och sjöborrar. Några arter kan tillbringa flera dygn utanför vattnet. I Europa finns 12 släkten och 38 arter. I nordiska vatten lever 9 släkten och 12 arter.

Lerstubb
Pomatoschistus micropsKännetecken: Liknar sandstubben till färg och teckning, men huvudet är trubbigare och bröstfenorna har en triangulär, mörk fläck vid bröstfenornas övre fäste, vartill kommer att huvud och framkroppens undersida saknar fjäll. Hanen har en mörk fläck vid främre ryggfenans nedre bakkant. Stjärtspolen är ungefär lika stor som andra ryggfenans längd. I lekdräkt blir hanen mörkare. Längd upp till 6,5 cm.

Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten och västra Medelhavet.

Förekomst i Sverige: Kring kusterna från Bohuslän till norra Uppland och Ålands hav.

Miljö och vanor: Lerstubben håller under våren och sommaren till vid grunda stränder (0-10 m djup) på stenbeströdd och vegetationslös eller -bevuxen sand- eller lerbotten ofta tillsammans med de snarlika bergstubbenoch sandstubben. Arten går upp i bäck- och flodmynningar, där den tål rent sötvatten. Även isolerade tidvattenpölar och saltvattensträsk. Där den förekommer gemensamt med sandstubben håller den sig på grundare nivå än denna (ned till 1 m djup). Vinterhalvåret tillbringas på 7-12 m djup, ibland ned till 30 m. Lerstubben är trots sin ringa storlek en väldig rovfisk, som kan förtära borstmaskar, vilka mäter 3 gånger dess egen längd.

Föda: Små kräftdjur, maskar och chironomider.

Fortplantning: Leken äger rum i april-sept, beroende av breddgrad. Hanen tillreder genom grävning och andra rörelser ett bo i ett tomt musselskal av helst sandmusslan (Mya arenaria) eller i något annat vid bottnen förankrat föremål. Hanen lockar in honan i boet, där hon i repriser fäster de mm-stora äggen i en i taket utbredd kaka, där hanen befruktar dem. De vaktas av hanen, varvid han viftar fram syrerikt vatten på dem. De kläcks efter 7-9 dygn. Larven är då ca 2,5-3 mm. Den blir kvar en kort tid i boet. Därefter lever ynglen pelagiskt, tills de vid ca 10-12 mm längd begynner bottenlivet. Könsmogen efter 12-20 månader.

Livslängd: 2 år.