Klykskrabb

Ordning kindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.

Familj simpor
Cottidae
Fiskar med stort huvud och proportionellt stora bröstfenor. 2 ryggfenor som hos en del arter är sammanhängande. Den främre har taggstrålar. Bukfenorna har 1 taggstråle vardera. Huden är här och var täckt av knölar, taggar och benplåtar. Sidolinje. Simblåsa saknas. Ca 70 släkten och ca 300 arter förekommer i hav och sötvatten på det nordliga halvklotet samt Argentina, sydöstra Australien och längs Nya Zeeland. I Europas saltvatten 6 släkten och 10 arter. I Norden 6 resp 8.

Klykskrabb
Icelus bicornisKännetecken: Liknar taggsimpan men saknar den spjutspetsade taggen på gällocket. Har relativt hög framkropp och brett taggigt huvud. Saknar fjäll. Hanen har en iögonenfallande könspapill. Honan blir upp till 12 cm, hanen 7,5 cm.

Utbredning: Norrut till farvattnen norr om spetsbergen och Frans Josefs land. Österut till Karahavet i Asien. Därifrån är det en förekomstlucka till Nysibiriska öarna, varifrån arten finns österut längs  hela Ishavskusten i östra Asien och vidare utmed Alaska, arktiska Canada, Hudson och Baffin Bays samt större delen av Grönlands kuster. Årsviss i Norge och Sverige.

Förekomst i Sverige: Denna arktiska fisk är i vårt land endast känd från Bohuslän, där den uppträder i Kosterfjorden samt i och utanför Gullmaren där minst 6 fynd gjorts.

Miljö: Arten uppehåller sig såväl nära land som långt ute i havet på bottnar med dy, sand eller stenar från 30-300 m djup, ibland ned till 600 m. Unga klykskrabbar går nära stränderna i tångbältet.

Föda: Räkor, maskar och tångloppor samt andra ryggradslösa djur.

Fortplantning: Detaljer föga kända. Hanens könspapill antyder en inre befruktning. Om hösten avger honan 1,100-1,300 ägg.