Skip to content

Välkommen till Fiskbasen.se! Vi har samlat information om mer än 280 olika fiskar i svenska vatten. Vår vision är att sprida kunskap om svenska fiskar, vattendrag och natur. Vi vill leva upp till Fiskbasen.se – Allt om svensk fisk! Förutom mängder av fiskar hittar du fiskrecept, diskussioner kring miljö och utfiskning samt samlingssidor för sportfiskare, färsk fisk och bästa fiskeställena. Välkommen till Sveriges sida om fisk!

Fiskar: section T

Vad finns det egentligen för fiskar i svenska vatten? Abborre, mört och gädda har de flesta hört talas om, kanske t o m lyckats dra upp i båten. Men det finns en rad andra fiskar i våra vatten. Både sådana som syns ofta och sådan som råkat irra sig ända till våra kalla breddgrader.

På den här sidan hittar du beskrivningar av över 280 olika fiskar. Vi har inte sparat på krutet för att hitta alla svenska fiskar. Det ligger många timmars arbete bakom detta arkiv, trots det går det säkert hitta fel i texterna. Har du ett genuint intresse för fiskar är du välkommen att höra av dig till oss. Just nu letar vi efter fisk entusiaster för att hjälpa oss göra Fiskbasen.se till Sveriges bästa sida om fisk. Ju fler vi blir som skriver på sidan, desto bättre kommer innehållet även att bli.

Snabbaste sättet att hitta den svenska fisk du letar efter är att använda sökfunktionen. Fiskarna ligger sorterade på sina svenska namn i bokstavsordning. Om du är nyfiken på deras utländska namn rekommenderar vi dig att ta en titt i fisklexikonet. Där har vi översatt t ex abborre till 18 olika språk.

Taggmakrill

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Taggsimpa

Ordning kindpansrade fiskar Scorpaeniformes Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj simpor Cottidae Fiskar med stort huvud och proportionellt stora bröstfenor. 2 ryggfenor som hos en del arter är sammanhängande ... Läs Mer

Tånglake

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Tångräka

Palaemon serratusTångräka är i Sverige det gemensamma namnet på två med varandra mycket närbesläktade räkarter, som ofta förekomma tillsammans, och som ha ett ganska likartat levnadssätt. Varken fiskarna eller allmänheten torde ha klart för sig skillnaden mellan de båda arterna, som nog gemenligen betraktas som en »sort». Leander adspersus är ur ekonomisk synpunkt den betydelsefullaste, emedan den är störst och talrikats.Andra namn: Strandräka. ... Läs Mer

Tångringbuk

Ordning kindpansrade fiskar Scorpaeniformes Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj sjuryggar Cyclopteridae Om bukfenor finns, är de förändrade till en sugskiva på kroppens undersida. Sidolinje saknas oftast. ... Läs Mer

Tångsnälla

Ordning rörnosade fiskar Syngnathiformes Fiskar med tubformad, utdragen nos och en liten mun i spetsen. Kroppsformen är mycket varierande hos olika arter, 6 familjer, 63 släkten och ca 257 arter, varav 2 i sötvatten.Familj kantnålfiskar och sjöhästar Syngnathidae Små, långsmala fiskar med den masklika kroppen täckt av en serie benringar eller -plåtar. Den utdragna, rörformade nosen (hos flera arter uppnäst) med den lilla munnen i spetsen brukas som en pipett vid bytesfångst ... Läs Mer

Tångsnärta

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Tångspigg

Ordning spiggartade fiskar Gasterosteiformes Små fiskar med ryggtaggar. Den övre käken är utskjutbar. 3 familjer, 8 släkten och ca 10 arter levande i söta, bräckta och salta vatten på det norra halvklotet.Familj spiggar Gasterosteidae Små långsträckta fiskar utan fjäll - huden är antingen naken eller delvis täckt av benplattor. Taggar på rygg och buk. Med 5 släkten och ca 8 arter är familjen utbredd i Euroasien och Nordamerika i sötvatten, bräckvatten och hav. I Europ ... Läs Mer

Tejstefisk

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Tigerfisk eller Tigerforell

Rygg och översidor är olivgröna, stundom med rosa anstrykning och med ljusgröna marmoreringar. Undersidor och buk är rödgula eller skära. Fenorna är grågröna stötande i rödbrunt, ryggfenan med mörka fläckar; buk- och analfenorna ha oftast vita eller vita och svarta kanter. Tigerfisken är stundom vid fiskodlingsanstalter erhållen bastard mellan bäcköring och bäckröding. Den har dock ej kommit att spela någon större roll enär avkomman, såvitt är känt, ej bibehållit sitt ... Läs Mer

Tjockläppad multe

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Tobiskung

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Torsk

Ordning torskartade fiskar Gadiformes Långsträckta fiskar, vanligtvis med horisontellt långa rygg- och analfenor utmed kroppen. 7 familjer, 76 släkten och ca 414 arter, av vilka 5 lever i sötvatten.Familj torskfiskar Gadidae Flertalet arter har långsträckt, avsmalnande kroppsform och 1 skäggtöm på hakan. 1, 2 eller 3 ryggfenor, 1 eller 2 analfenor. Simblåsa. Flertalet arter lever nära bottnen. 19 släkten med ca 55 arter är utbredda i arktiska och tempererade delar av Atlant ... Läs Mer

Tretömmad skärlånga

Ordning torskartade fiskar Gadiformes Långsträckta fiskar, vanligtvis med horisontellt långa rygg- och analfenor utmed kroppen. 7 familjer, 76 släkten och ca 414 arter, av vilka 5 lever i sötvatten.Familj torskfiskar Lotidae Flertalet arter har långsträckt, avsmalnande kroppsform och 1 skäggtöm på hakan. 1, 2 eller 3 ryggfenor, 1 eller 2 analfenor. Simblåsa. Flertalet arter lever nära bottnen. 19 släkten med ca 55 arter är utbredda i arktiska och tempererade delar av Atlant ... Läs Mer

Trubbstjärtat långebarn

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 a ... Läs Mer

Trynfisk

Ordning sanktpersfiskartade fiskar Zeiformes En heterogen grupp av fiskar med oftast hög, från sidorna sammanpressad kroppsform. 1 tagg på vardera bukfenan, 1-4 taggar på analfenan. Stora ögon. 6 familjer, ca 21 släkten och 36 arter. I Europa 2 familjer.Familj trynfiskar Caproidae Fiskar, vilkas främre ryggfena har 7-9 taggstrålar och analfenan 2 eller 3. Stjärtfenan är avrundad. 1 släkte med 5 arter i Atlanten, Indiska och Stilla oceanerna. I Europa 1 art.Trynfisk Capros ... Läs Mer

Tunga

Ordning plattfiskar (eller flatfiskar) Pleuronectiformes Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i "upprätt" ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögonparet sittande på ena sidan. Samtidigt vrids ... Läs Mer

Tungevar

Ordning plattfiskar (eller flatfiskar) Pleuronectiformes Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i "upprätt" ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögonparet sittande på ena sidan. Samtidigt vrids ... Läs Mer

Tunnläppad multe

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Tvåfläckig dubbelsugare

Ordning dubbelsugarefiskar Gobiesociformes Småvuxna avlånga fiskar utan fjäll. Ingen simblåsa. 2 familjer omfattande ca 36 släkten och 114 arter. Flertalet arter lever vid grunda vatten.Familj dubbelsugare Gobiesocidae Små, avlånga, grodyngelliknande fiskar, vilkas långt fram sittande bukfenor har omvandlats till sugskivor. De har behållit varsin taggstråle. 1 ryggfena. Familjen är uppdelad på ca 35 släkten med omkring 110 arter i Atlanten, Indiska och stilla oceanerna. Fler ... Läs Mer

Tvärbandad knot

Ordning kindpansrade fiskar Scorpaeniformes Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj knotar Triglidae Långsträckta fiskar med högt huvud, som är beklätt av ett benpansar och hos flera arter försett med taggar ... Läs Mer