Skip to content

Välkommen till Fiskbasen.se! Vi har samlat information om mer än 280 olika fiskar i svenska vatten. Vår vision är att sprida kunskap om svenska fiskar, vattendrag och natur. Vi vill leva upp till Fiskbasen.se – Allt om svensk fisk! Förutom mängder av fiskar hittar du fiskrecept, diskussioner kring miljö och utfiskning samt samlingssidor för sportfiskare, färsk fisk och bästa fiskeställena. Välkommen till Sveriges sida om fisk!

Fiskar: section M

Vad finns det egentligen för fiskar i svenska vatten? Abborre, mört och gädda har de flesta hört talas om, kanske t o m lyckats dra upp i båten. Men det finns en rad andra fiskar i våra vatten. Både sådana som syns ofta och sådan som råkat irra sig ända till våra kalla breddgrader.

På den här sidan hittar du beskrivningar av över 280 olika fiskar. Vi har inte sparat på krutet för att hitta alla svenska fiskar. Det ligger många timmars arbete bakom detta arkiv, trots det går det säkert hitta fel i texterna. Har du ett genuint intresse för fiskar är du välkommen att höra av dig till oss. Just nu letar vi efter fisk entusiaster för att hjälpa oss göra Fiskbasen.se till Sveriges bästa sida om fisk. Ju fler vi blir som skriver på sidan, desto bättre kommer innehållet även att bli.

Snabbaste sättet att hitta den svenska fisk du letar efter är att använda sökfunktionen. Fiskarna ligger sorterade på sina svenska namn i bokstavsordning. Om du är nyfiken på deras utländska namn rekommenderar vi dig att ta en titt i fisklexikonet. Där har vi översatt t ex abborre till 18 olika språk.

Majfisk

Ordning sillfiskar Clupeiformes Primitiva benfiskar. Hos flertalet arter är kroppen sammanpressad från sidorna. Fenorna utan taggiga strålar. 1 oftast liten ryggfena. Sidolinjen osynlig. Hos alla arter utom ansjovisfamiljen har simblåsan en öppen förbindelse med svalget. Flertalet arter är planktonätare. 3 familjer, 67 släkten och ca 330 arter. 2 familjer är representerade i Europa.Familj sillfiskar Clupeidae Saknar sidolinje och skäggtömmar. Utrustade med simblåsa. Flertale ... Läs Mer

Makrill

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Makrillgädda

Ordning näbbgäddartade fiskar Beloniformes En heterogen grupp av fiskar omfattande så olikartade familjer som bl a flygfiskar, näbbgäddor, tandkarpar och fyrögonfiskar. Hithörande arter har endast 1, ofta långt bakåt sittande ryggfena. Också buk- och analfenor i regel placerade långt bakåt. 13 familjer, 120 släkten och ca 845 arter, varav 675 lever i sötvatten.Familj makrillgäddor Scomberesocidae Liknar näbbgäddan men har rader av 5-7 småfenor framför stjärtfenan och ... Läs Mer

Mal

Ordning malfiskar Siluriformes Långsträckta fiskar av vilka flertalet är försett med skäggtömmar, som har en viktig funktion att lokalisera föda. Några arter kan avge giftiga sting. Oftast naken hud.Familj malar Siluridae Mycket långsträckt kropp. Den lilla ryggfenan sitter mycket långt fram. Analfenan sträcker sig utefter den bakre hälften av kroppen. Simblåsa med luftgång, som leder till svalget. Familjen förekommer med ca 15 släkten och ca 70 arter i Europa och Asien ... Läs Mer

Marmorerad darrocka

Ordning rockor Torpediniformes Rockorna är breda, platta fiskar, vilkas förstorade bröstfenor i hela sin längd är sammanvuxna med huvudet och kroppen, så att de tillsammans bildar en skiva. Mun, näsöppningar och gälspringor sitter på undersidan, ögon och utandningshål på ovansidan. Stjärten är ofta långsmal och skarpt avsatt från kroppen, ungefär som en svans. Rygg- och stjärtfenor rudimentära eller saknas. Ingen analfena. Käkarna är utskjutbara. Tänderna ofta sammanvuxn ... Läs Mer

Marulk

Ordning marulkfiskar Lophiiformes Fiskar med mycket varierande och egendomliga kroppsformer men ändå lätt igenkännliga på sina "fiskeredskap", dvs den första av ryggens fenstrålar sitter på huvudet och har utvecklats till ett rörligt metspö med "bete" i syfte att locka byten intill munnen. Om bukfenor finns, är de placerade framför bröstfenorna och taggförsedda. Små gälöppningar vid eller bakom bröstfenan. Simblåsa. Flertalet arter håller till på djupt vatten. 16 familjer, ... Läs Mer

Mindre hälleflundra

Mindre hälleflundra Se Bilder Common names Ordning plattfiskar (eller flatfiskar) Pleuronectiformes Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i "upprätt" ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögo ... Läs Mer

Mindre havsnål

Ordning rörnosade fiskar Syngnathiformes Fiskar med tubformad, utdragen nos och en liten mun i spetsen. Kroppsformen är mycket varierande hos olika arter, 6 familjer, 63 släkten och ca 257 arter, varav 2 i sötvatten.Familj kantnålfiskar och sjöhästar Syngnathidae Små, långsmala fiskar med den masklika kroppen täckt av en serie benringar eller -plåtar. Den utdragna, rörformade nosen (hos flera arter uppnäst) med den lilla munnen i spetsen brukas som en pipett vid bytesfångst ... Läs Mer

Mindre kantnål

Ordning rörnosade fiskar Syngnathiformes Fiskar med tubformad, utdragen nos och en liten mun i spetsen. Kroppsformen är mycket varierande hos olika arter, 6 familjer, 63 släkten och ca 257 arter, varav 2 i sötvatten.Familj kantnålfiskar och sjöhästar Syngnathidae Små, långsmala fiskar med den masklika kroppen täckt av en serie benringar eller -plåtar. Den utdragna, rörformade nosen (hos flera arter uppnäst) med den lilla munnen i spetsen brukas som en pipett vid bytesfångst ... Läs Mer

Mindre kungsfisk

Ordning kindpansrade fiskar Scorpaeniformes Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj drakhuvudfiskar Sebastidae Fiskar med kroppen sammanpressad från sidorna. Rygg-, buk- och analfenor försedda med giftiga taggst ... Läs Mer

Mindre tunnina

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Mört

Ordning karpfiskar Cypriniformes Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.Familj karpfiskar Cyprinidae Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller väl ... Läs Mer