Fiskar: section
K
Vad finns det egentligen för fiskar i svenska vatten? Abborre, mört och gädda har de flesta hört talas om, kanske t o m lyckats dra upp i båten. Men det finns en rad andra fiskar i våra vatten. Både sådana som syns ofta och sådan som råkat irra sig ända till våra kalla breddgrader.
På den här sidan hittar du beskrivningar av över 280 olika fiskar. Vi har inte sparat på krutet för att hitta alla svenska fiskar. Det ligger många timmars arbete bakom detta arkiv, trots det går det säkert hitta fel i texterna. Har du ett genuint intresse för fiskar är du välkommen att höra av dig till oss. Just nu letar vi efter fisk entusiaster för att hjälpa oss göra Fiskbasen.se till Sveriges bästa sida om fisk. Ju fler vi blir som skriver på sidan, desto bättre kommer innehållet även att bli.
Snabbaste sättet att hitta den svenska fisk du letar efter är att använda sökfunktionen. Fiskarna ligger sorterade på sina svenska namn i bokstavsordning. Om du är nyfiken på deras utländska namn rekommenderar vi dig att ta en titt i fisklexikonet. Där har vi översatt t ex abborre till 18 olika språk.
Ordning karpfiskar
Cypriniformes
Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.Familj karpfiskar
Cyprinidae
Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller väl ... Läs Mer
Ordning abborrartade fiskar
Perciformes
En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre.
Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer
Ordning rockor
Rajiformes
Rockorna är breda, platta fiskar, vilkas förstorade bröstfenor i hela sin längd är sammanvuxna med huvudet och kroppen, så att de tillsammans bildar en skiva. Mun, näsöppningar och gälspringor sitter på undersidan, ögon och utandningshål på ovansidan. Stjärten är ofta långsmal och skarpt avsatt från kroppen, ungefär som en svans. Rygg- och stjärtfenor rudimentära eller saknas. Ingen analfena. Käkarna är utskjutbara. Tänderna ofta sammanvuxna pla ... Läs Mer
Ordning blåsfiskartade fiskar
Tetraodontiformes
En heterogen ordning av fiskarter vilkas fjäll ofta har förändrats till taggar, rustningsliknande sköldar eller plattor. En del arter har sidolinje och simblåsa, andra kan sakna dem. Hos flera familjer har olika mekanismer utvecklats för att blåsa upp kroppen till väldiga proportioner. Samtliga arter har förmåga att alstra ljud genom att skära käk- eller gomtänder mot varandra eller genom att vibrera simblåsan. 8 familjer med ca 92 ... Läs Mer
Ordning kindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj simpor
Cottidae
Fiskar med stort huvud och proportionellt stora bröstfenor. 2 ryggfenor som hos en del arter är sammanhängande ... Läs Mer
Ordning rockor
Rajiformes
Rockorna är breda, platta fiskar, vilkas förstorade bröstfenor i hela sin längd är sammanvuxna med huvudet och kroppen, så att de tillsammans bildar en skiva. Mun, näsöppningar och gälspringor sitter på undersidan, ögon och utandningshål på ovansidan. Stjärten är ofta långsmal och skarpt avsatt från kroppen, ungefär som en svans. Rygg- och stjärtfenor rudimentära eller saknas. Ingen analfena. Käkarna är utskjutbara. Tänderna ofta sammanvuxna pla ... Läs Mer
Ordning kindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj knotar
Triglidae
Långsträckta fiskar med högt huvud, som är beklätt av ett benpansar och hos flera arter försett med taggar ... Läs Mer
Ordning torskartade fiskar
Gadiformes
Långsträckta fiskar, vanligtvis med horisontellt långa rygg- och analfenor utmed kroppen. 7 familjer, 76 släkten och ca 414 arter, av vilka 5 lever i sötvatten.Familj torskfiskar
Gadidae
Flertalet arter har långsträckt, avsmalnande kroppsform och 1 skäggtöm på hakan. 1, 2 eller 3 ryggfenor, 1 eller 2 analfenor. Simblåsa. Flertalet arter lever nära bottnen. 19 släkten med ca 55 arter är utbredda i arktiska och tempererade delar av Atlant ... Läs Mer
Cancer pagurusKrabbtaskan eller krabban tillhör en grupp av tiofotingar, som benämnes Brachyura, vilket betyder »de kortsvansade». Stjärten är nämligen förkrympt och bäres alltid invikt under buksidan. Huvudbröstet är bredare än det är långt. Pannhorn saknas alldeles. Antennerna är mycket korta. de skaftade ögonen kunna fällas in i fördjupningar av ryggskölden. Krabbans skal är mycket tjockt och på grund av riklig kalkinlagring synnerligen hårt och starkt. Av gångbenen ... Läs Mer
Astacus abborre fluviatilis
Under dagen hålla sig kräftorna dolda i sina gömslen och först i skymmningen ge de sig ut på strövtåg och jakt efter föda. Kräftan rör sig då alltid krypande framåt på bottnen. Blir den störd eller skrämd, ger den sig på flykten men nu baklänges och försvinner snabbt med stjärten före in i sitt gömställe för att därifrån var beredd försvara sig eller efter en snabb framstöt gripa ett eventuellt byte. Tager man upp en kräfta ur vattnet, slà ... Läs Mer
I yrkesfisket förekommer krokfiske efter torsk ofta vid sydkusten och dessutom är det ganska vanligt på Öland och Gotland. Fiskelag på 2-3 man kan lägga ut upp till 6,000-8,000 krokar per fisketur.Långrevar som användes består av en lina vilken med ett par meters mellanrum försetts med tafsar (känsor) på vilka krokarna sitter.Linan med de agnade krokarna (ofta bitar av sill) körs ut från båten. Med vissa mellanrum ankras linan och för att den skall synas sätter man ocks ... Läs Mer
Ordning rörnosade fiskar
Syngnathiformes
Fiskar med tubformad, utdragen nos och en liten mun i spetsen. Kroppsformen är mycket varierande hos olika arter, 6 familjer, 63 släkten och ca 257 arter, varav 2 i sötvatten.Familj kantnålfiskar och sjöhästar
Syngnathidae
Små, långsmala fiskar med den masklika kroppen täckt av en serie benringar eller -plåtar. Den utdragna, rörformade nosen (hos flera arter uppnäst) med den lilla munnen i spetsen brukas som en pipett vid bytesfångst ... Läs Mer
Ordning torskartade fiskar
Gadiformes
Långsträckta fiskar, vanligtvis med horisontellt långa rygg- och analfenor utmed kroppen. 7 familjer, 76 släkten och ca 414 arter, av vilka 5 lever i sötvatten.Familj kummelfiskar
Merlucciidae
Fiskar med långsträckt kroppsform. 2 ryggfenor (utom för 1 släkte). 1 analfena. Ingen skäggtöm. 5 släkten och 16 arter är utbredda i Atlanten, östra Stilla havet samt kring Tasmanien och Nya Zeeland. I Europa och Norden 1 art.Kummel
Merlucciu ... Läs Mer
Ordning abborrartade fiskar
Perciformes
En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre.
Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst ... Läs Mer