Skip to content

Välkommen till Fiskbasen.se! Vi har samlat information om mer än 280 olika fiskar i svenska vatten. Vår vision är att sprida kunskap om svenska fiskar, vattendrag och natur. Vi vill leva upp till Fiskbasen.se – Allt om svensk fisk! Förutom mängder av fiskar hittar du fiskrecept, diskussioner kring miljö och utfiskning samt samlingssidor för sportfiskare, färsk fisk och bästa fiskeställena. Välkommen till Sveriges sida om fisk!

Fiskar: section S

Vad finns det egentligen för fiskar i svenska vatten? Abborre, mört och gädda har de flesta hört talas om, kanske t o m lyckats dra upp i båten. Men det finns en rad andra fiskar i våra vatten. Både sådana som syns ofta och sådan som råkat irra sig ända till våra kalla breddgrader.

På den här sidan hittar du beskrivningar av över 280 olika fiskar. Vi har inte sparat på krutet för att hitta alla svenska fiskar. Det ligger många timmars arbete bakom detta arkiv, trots det går det säkert hitta fel i texterna. Har du ett genuint intresse för fiskar är du välkommen att höra av dig till oss. Just nu letar vi efter fisk entusiaster för att hjälpa oss göra Fiskbasen.se till Sveriges bästa sida om fisk. Ju fler vi blir som skriver på sidan, desto bättre kommer innehållet även att bli.

Snabbaste sättet att hitta den svenska fisk du letar efter är att använda sökfunktionen. Fiskarna ligger sorterade på sina svenska namn i bokstavsordning. Om du är nyfiken på deras utländska namn rekommenderar vi dig att ta en titt i fisklexikonet. Där har vi översatt t ex abborre till 18 olika språk.

Sandkrypare

Ordning karpfiskar Cypriniformes Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.Familj karpfiskar Cyprinidae Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller väl ... Läs Mer

Sandräka

Crangon crangonSandräkan skiljer sig i flera avseenden från övriga räkor. Kroppen är snarare tillplattad från rygg till buk än hoptryckt från sidorna, och stjärten hålles vanligen helt utsträckt. Pannhornet är mycket litet. Extremiteterna är korta och spinkiga utom de främsta »gångbenen», som är försedda med mycket kraftiga gripklor. Till färgen är den gråaktig med mörkbruna eller svarta tvärband på stjärten. Förmågan att växla färg alltefter underlaget är änn ... Läs Mer

Sandsik

Ordning gädd- och laxfiskar m fl Salmoniformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav, 1 är inplanterad.Familj laxfiskar Salmonidae Kraftigt byggda fiskar med avlång, spolformad kropp. Ett gemensamt drag för alla familjens arter är en liten fettfena (ett hudveck utan fenstrålar) på bakryggen. Alla arter är antingen anadroma eller helt sötvattenlevande. Familjens systematik är invecklad och har varit ... Läs Mer

Sandskädda

Ordning plattfiskar (eller flatfiskar) Pleuronectiformes Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i "upprätt" ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögonparet sittande på ena sidan. Samtidigt vrids ... Läs Mer

Sandstubb

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Sankt Pers fisk

Ordning sanktpersfiskartade fiskar Zeiformes En heterogen grupp av fiskar med oftast hög, från sidorna sammanpressad kroppsform. 1 tagg på vardera bukfenan, 1-4 taggar på analfenan. Stora ögon. 6 familjer, ca 21 släkten och 36 arter. I Europa 2 familjer.Familj sanktpersfiskar Zeidae Hög, från sidorna sammanpressad kroppsform. Stort huvud. Taggar vid rygg- och analfenorna. Taggiga hudplattor längs buken. Utskjutbara käkar, som kan formas till en strut. 5 släkten med 10 arter. I ... Läs Mer

Sarv

Ordning karpfiskar Cypriniformes Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.Familj karpfiskar Cyprinidae Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller väl ... Läs Mer

Sibirisk stör

Ordning egentliga störfiskar Acipenseriformes Långsmala fiskar med spetsig nos, långt bakåt sittande ryggfena och hajliknande stjärt. Fjäll saknas men kroppen är täckt av pansarliknande bensköldar i 5 längsrader. Huvudet är täckt av hudben. Munnen, som saknar tänder, sitter på nosens undersida och är protraktil, dvs kan formas till ett utskjutande rör.Familj störar Acipenseridae Om familjens karakteristika, se ovan. Förr fanns störarna med ett stort antal arter, men i ... Läs Mer

Sikar

Sikarnas systematik är invecklad och har länge varit under utredning. De olika formernas karaktärer har ofta ansetts bero av blott miljömodefikationer. Emellertid torde hybridisering mellan under olika postglaciala skeden och i vissa fall kanske ännu tidigare in vandrande sikarter eller under senare två århundraden utplanterade sikar och redan etablerade arter ha spelat en stor roll vid uppkomsten av den mångfald sikformer som nu finns. I Europa har ett 100-tal arter och underarter beskr ... Läs Mer

Siklöjan

Ordning gädd- och laxfiskar m fl Salmoniformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav, 1 är inplanterad.Familj laxfiskar Salmonidae Kraftigt byggda fiskar med avlång, spolformad kropp. Ett gemensamt drag för alla familjens arter är en liten fettfena (ett hudveck utan fenstrålar) på bakryggen. Alla arter är antingen anadroma eller helt sötvattenlevande. Familjens systematik är invecklad och har varit ... Läs Mer

Siklöjor

Ordning laxartade fiskar Salmoniformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav 1 är inplanterad.Familj laxfiskar Coregonidae Kraftigt byggda fiskar med avlång, spolformad kropp. Ett gemensamt drag för alla familjens arter är en liten fettfena (ett hudveck utan fenstrålar) på bakryggen. Alla arter är antingen anadroma eller helt sötvattenlevande. Familjens systematik är invecklad och har varit föremål ... Läs Mer

Sill

Ordning sillfiskar Clupeiformes Primitiva benfiskar. Hos flertalet arter är kroppen sammanpressad från sidorna. Fenorna utan taggiga strålar. 1 oftast liten ryggfena. Sidolinjen osynlig. Hos alla arter utom ansjovisfamiljen har simblåsan en öppen förbindelse med svalget. Flertalet arter är planktonätare. 3 familjer, 67 släkten och ca 330 arter. 2 familjer är representerade i Europa.Familj sillfiskar Clupeidae Fiskar med oftast silverglänsande sidor och urringad stjärtfena. Fl ... Läs Mer

Sillhaj

Ordning håbrandsartade hajar Lamniformes 2 arter av denna ordning utgör världens största fiskar. Flertalet arter har 2 ryggfenor utan taggar. 5 gälspringor. 7 familjer med ca 65 släkten och 239 arter levande i tempererade och tropiska hav. I Europa 4 familjer.Familj jättehajar Alopiidae Flertalet hithörande arter har spetsig nos och den bakre ryggfenan mycket mindre än den främre, ofta bestående av nästan bara ett litet hudutskott. Familjens arter är mycket snabba simmare, ... Läs Mer

Sillkung

Ordning glansfiskartade fiskar Lampriformes En heterogen grupp av fiskar med mycket olika kroppsformer. Den enda gemensamma karaktären är att alla arter saknar taggar vid eller i fenorna. 6 familjer, har en för fiskarna unik typ av utskjutbar övre käke. En del arter har simblåsa. 11 familjer, 20 släkten och 39 arter. I Europa 3 familjer.Familj sillkungar Regalecidae Mycket långsträckta fiskar. Den enda ryggfenan löper från huvudet utefter en stor del av översidan. Huvudets l ... Läs Mer

Silverfisk

Ordning guldlaxartade fiskar Argentiniformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav 1 är inplanterad..Familj silverfiskar Argentinidae Dessa silverfärgade fiskar är norsliknande och med fettfena men har mycket större ögon. Familjen består av 6 släkten med ca 55 arter och är utbredd i alla världshaven. I Europa 2 släkten och 3 arter, i Norden 1 släkte med 2 arter.Silverfisk Argentina sphyraenaKä ... Läs Mer

Silverlax

Ordning laxartade fiskar Salmoniformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav 1 är inplanterad.Familj laxfiskar Salmonidae Kraftigt byggda fiskar med avlång, spolformad kropp. Ett gemensamt drag för alla familjens arter är en liten fettfena (ett hudveck utan fenstrålar) på bakryggen. Alla arter är antingen anadroma eller helt sötvattenlevande. Familjens systematik är invecklad och har varit föremål ... Läs Mer

Silvertorsk

Ordning torskartade fiskar Gadiformes Långsträckta fiskar, vanligtvis med horisontellt långa rygg- och analfenor utmed kroppen. 7 familjer, 76 släkten och ca 414 arter, av vilka 5 lever i sötvatten.Familj torskfiskar Gadidae Flertalet arter har långsträckt, avsmalnande kroppsform och 1 skäggtöm på hakan. 1, 2 eller 3 ryggfenor, 1 eller 2 analfenor. Simblåsa. Flertalet arter lever nära bottnen. 19 släkten med ca 55 arter är utbredda i arktiska och tempererade delar av Atlant ... Läs Mer

Simpknot

Ordning kindpansrade fiskar Scorpaeniformes Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj simpor Cottidae Fiskar med stort huvud och proportionellt stora bröstfenor. 2 ryggfenor som hos en del arter är sammanhängande ... Läs Mer

Simpstubb

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Sjökock

  Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst ... Läs Mer

Sjurygg

Ordning kindpansrade fiskar Scorpaeniformes Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj sjuryggar Cyclopteridae Om bukfenor finns, är de förändrade till en sugskiva på kroppens undersida. Sidolinje saknas oftast. ... Läs Mer

Sjustrålig smörbult

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Skäggsimpa

Ordning kindpansrade fiskar Scorpaeniformes Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj pansarsimpor Agonidae Långsträckta, simpliknande fiskar med kroppen delvis täckt av tvärställda, överlappade benplåtar. 1 ... Läs Mer

Skäggtorsk

Ordning torskartade fiskar Gadiformes Långsträckta fiskar, vanligtvis med horisontellt långa rygg- och analfenor utmed kroppen. 7 familjer, 76 släkten och ca 414 arter, av vilka 5 lever i sötvatten.Familj torskfiskar Gadidae Flertalet arter har långsträckt, avsmalnande kroppsform och 1 skäggtöm på hakan. 1, 2 eller 3 ryggfenor, 1 eller 2 analfenor. Simblåsa. Flertalet arter lever nära bottnen. 19 släkten med ca 55 arter är utbredda i arktiska och tempererade delar av Atlant ... Läs Mer

Skärkniv

Ordning karpfiskar Cypriniformes Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.Familj karpfiskar Cyprinidae Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller väl ... Läs Mer

Skärsnultra

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Skoläst

Ordning torskartade fiskar Gadiformes Långsträckta fiskar, vanligtvis med horisontellt långa rygg- och analfenor utmed kroppen. 7 familjer, 76 släkten och ca 414 arter, av vilka 5 lever i sötvatten.Familj skolästfiskar Macrouridae Avlånga, avsmalnande djuphavsfiskar med spetsig stjärt. 2 ryggfenor, varav den bakre fortsätter ut till stjärtspetsen, där den förenas med analfenan. Oftast 1 skäggtöm på hakan. Bukfenorna sitter långt fram, på flera arter t o m framför eller ... Läs Mer

Skrubbskädda

Ordning plattfiskar (eller flatfiskar) Pleuronectiformes Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i "upprätt" ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögonparet sittande på ena sidan. Samtidigt vrids ... Läs Mer

Skyggfisk

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Slampiskare

Ordning karpfiskar Cypriniformes Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.Familj grönlingar Cobitidae Små, långsträckta fiskar med 1 ryggfena och mycket små fjäll eller naken hud. 3 eller flera par skäggtömmar kring munnen, som är nedåtriktad och saknar tänder. Tänder i svalget på samma sätt som hos karp ... Läs Mer

Slätrocka

Ordning rockor Rajiformes Rockorna är breda, platta fiskar, vilkas förstorade bröstfenor i hela sin längd är sammanvuxna med huvudet och kroppen, så att de tillsammans bildar en skiva. Mun, näsöppningar och gälspringor sitter på undersidan, ögon och utandningshål på ovansidan. Stjärten är ofta långsmal och skarpt avsatt från kroppen, ungefär som en svans. Rygg- och stjärtfenor rudimentära eller saknas. Ingen analfena. Käkarna är utskjutbara. Tänderna ofta sammanvuxna pla ... Läs Mer

Slätvar

Ordning plattfiskar (eller flatfiskar) Pleuronectiformes Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i "upprätt" ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögonparet sittande på ena sidan. Samtidigt vrids ... Läs Mer

Småfjällig skoläst

Ordning torskartade fiskar Gadiformes Långsträckta fiskar, vanligtvis med horisontellt långa rygg- och analfenor utmed kroppen. 7 familjer, 76 släkten och ca 414 arter, av vilka 5 lever i sötvatten.Familj skolästfiskar Macrouridae Avlånga, avsmalnande djuphavsfiskar med spetsig stjärt. 2 ryggfenor, varav den bakre fortsätter ut till stjärtspetsen, där den förenas med analfenan. Oftast 1 skäggtöm på hakan. Bukfenorna sitter långt fram, på flera arter t o m framför eller ... Läs Mer

Småfläckig rödhaj

Ordning gråhajartade hajar Carcharhiniformes 2 arter av denna ordning utgör världens största fiskar. Flertalet arter har 2 ryggfenor utan taggar. 5 gälspringor. 7 familjer med ca 65 släkten och 239 arter levande i tempererade och tropiska hav. I Europa 4 familjer.Familj rödhajar Scyliorhinidae Små; långsmala hajar med tillplattat huvud, 2 ryggfenor och 5 gälspringor. Vanligtvis bottenlevande. Äggläggande. 14 släkten med ca 58 arter utbredda i tempererade och tropiska hav. I ... Läs Mer

Småmunnad bass

Ordning abborrfiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arter, föl ... Läs Mer

Småspigg

Ordning spiggartade fiskar Gasterosteiformes Små fiskar med ryggtaggar. Den övre käken är utskjutbar. 3 familjer, 8 släkten och ca 10 arter levande i söta, bräckta och salta vatten på det norra halvklotet.Familj spiggar Gasterosteidae Små långsträckta fiskar utan fjäll - huden är antingen naken eller delvis täckt av benplattor. Taggar på rygg och buk. Med 5 släkten och ca 8 arter är familjen utbredd i Euroasien och Nordamerika i sötvatten, bräckvatten och hav. I Europ ... Läs Mer

Småtunga

Ordning plattfiskar (eller flatfiskar) Pleuronectiformes Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i "upprätt" ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögonparet sittande på ena sidan. Samtidigt vrids ... Läs Mer

Småvar

Ordning plattfiskar (eller flatfiskar) Pleuronectiformes Alla färdigomvandlade plattfiskar har kroppen tillplattad från sidorna. ynglen har däremot sedvanlig symmetrisk fiskkroppsform med ögonen sittande på varje sida av huvudet. Larverna simmar i "upprätt" ställning. Under de 2 första levnadsmånaderna efter kläckningen vandrar det ena ögat genom huvudet eller längs dess utsida över till andra sidan. Den gamla fisken har således ögonparet sittande på ena sidan. Samtidigt vrids ... Läs Mer

Snurrevadsfiske

Snurrevaden ser till formen ut ungefär som en bottentrål, men sätts ut till fångst och halas in mot fartyget, som ligger stilla under fisket (se fig.). För inhalning av snurrevaden användes långa rep.Snurrevad användes på västkusten vid fiske efter torsk, kolja och plattfiskar, speciellt då rödtunga, som fångas ute i Skagerack under sommaren.Bild och text av Björn Beckman, Sveriges Fiskares Riksförbund. ... Läs Mer

Spetsstjärtad smörbult

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Spetsstjärtat långebarn

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Spjutrocka

Ordning rockor Rajiformes Rockorna är breda, platta fiskar, vilkas förstorade bröstfenor i hela sin längd är sammanvuxna med huvudet och kroppen, så att de tillsammans bildar en skiva. Mun, näsöppningar och gälspringor sitter på undersidan, ögon och utandningshål på ovansidan. Stjärten är ofta långsmal och skarpt avsatt från kroppen, ungefär som en svans. Rygg- och stjärtfenor rudimentära eller saknas. Ingen analfena. Käkarna är utskjutbara. Tänderna ofta sammanvuxna pla ... Läs Mer

Staksill

Ordning sillfiskar Clupeiformes Primitiva benfiskar. Hos flertalet arter är kroppen sammanpressad från sidorna. Fenorna utan taggiga strålar. 1 oftast liten ryggfena. Sidolinjen osynlig. Hos alla arter utom ansjovisfamiljen har simblåsan en öppen förbindelse med svalget. Flertalet arter är planktonätare. 3 familjer, 67 släkten och ca 330 arter. 2 familjer är representerade i Europa. Familj sillfiskar Clupeidae Saknar sidolinje och skäggtömmar. Utrustade med simblåsa. Flertalet arter ... Läs Mer

Stäm

Ordning karpfiskar Cypriniformes Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.Familj karpfiskar Cyprinidae Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller väl ... Läs Mer

Stensimpa

Ordning kindpansrade fiskar Scorpaeniformes Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj simpor Cottidae Fiskar med stort huvud och proportionellt stora bröstfenor. 2 ryggfenor som hos en del arter är sammanhängande ... Läs Mer

Stensnultra

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Sterlettstör

Ordning egentliga störfiskar Acipenseriformes Långsmala fiskar med spetsig nos, långt bakåt sittande ryggfena och hajliknande stjärt. Fjäll saknas men kroppen är täckt av pansarliknande bensköldar i 5 längsrader. Huvudet är täckt av hudben. Munnen, som saknar tänder, sitter på nosens undersida och är protraktil, dvs kan formas till ett utskjutande rör.Familj störar Acipenseridae Om familjens karakteristika, se ovan. Förr fanns störarna med ett stort antal arter, men i ... Läs Mer

Större Beryx

Ordning beryxartade fiskar Beryciformes En mycket heterogen grupp av fiskar med olika kroppsform. 14 familjer, 38 släkten och 164 arter.Familj beryxar Berycidae Röda eller skära fiskar med hög kropp och stora ögon. Djupt urringad stjärtfena. 4-7 taggar på den enda ryggfenan, 1 tagg på vardera bukfenan. 2 släkten med ca 8 arter utbredda i Atlanten, Indiska och Stilla oceanerna. I Europa 1 släkte med 2 arter.Större beryx Beryx decadactylusKännetecken: Liknar en braxenfisk ... Läs Mer

Större flygfisk

Ordning näbbgäddartade fiskar Beloniformes En heterogen grupp av fiskar omfattande så olikartade familjer som bl a flygfiskar, näbbgäddor, tandkarpar och fyrögonfiskar. Hithörande arter har endast 1, ofta långt bakåt sittande ryggfena. Också buk- och analfenor i regel placerade långt bakåt. 13 familjer, 120 släkten och ca 845 arter, varav 675 lever i sötvatten.Familj flygfiskar Exocoetidae Fiskar med långsträckt kroppsform och med förstorade, vinglika bröstfenor. Hos en ... Läs Mer

Större havsnål

Ordning rörnosade fiskar Syngnathiformes Fiskar med tubformad, utdragen nos och en liten mun i spetsen. Kroppsformen är mycket varierande hos olika arter, 6 familjer, 63 släkten och ca 257 arter, varav 2 i sötvatten.Familj kantnålfiskar och sjöhästar Syngnathidae Små, långsmala fiskar med den masklika kroppen täckt av en serie benringar eller -plåtar. Den utdragna, rörformade nosen (hos flera arter uppnäst) med den lilla munnen i spetsen brukas som en pipett vid bytesfångst ... Läs Mer

Större kantnål

Ordning rörnosade fiskar Syngnathiformes Fiskar med tubformad, utdragen nos och en liten mun i spetsen. Kroppsformen är mycket varierande hos olika arter, 6 familjer, 63 släkten och ca 257 arter, varav 2 i sötvatten.Familj kantnålfiskar och sjöhästar Syngnathidae Små, långsmala fiskar med den masklika kroppen täckt av en serie benringar eller -plåtar. Den utdragna, rörformade nosen (hos flera arter uppnäst) med den lilla munnen i spetsen brukas som en pipett vid bytesfångst ... Läs Mer

Större kungsfisk

Ordning kindpansrade fiskar Scorpaeniformes Oftast långsträckt kroppsform. Huvud och kropp vanligtvis försedda med taggar och benplåtar. Bröstfenorna ofta rundade och stjärtfenan sällan kluven i två spetsar. Ordningen är representerad av 20 familjer med ca 269 släkten och ca 1.160 arter. De flesta arterna är marina och utbredda i världshaven.Familj drakhuvudfiskar Sebastidae Fiskar med kroppen sammanpressad från sidorna. Rygg-, buk- och analfenor försedda med giftiga taggst ... Läs Mer

Storröding

Ordning gädd- och laxfiskar m fl Salmoniformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav, 1 är inplanterad.Familj laxfiskar Salmonidae Kraftigt byggda fiskar med avlång, spolformad kropp. Ett gemensamt drag för alla familjens arter är en liten fettfena (ett hudveck utan fenstrålar) på bakryggen. Alla arter är antingen anadroma eller helt sötvattenlevande. Familjens systematik är invecklad och har varit ... Läs Mer

Storsik

Ordning gädd- och laxfiskar m fl Salmoniformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav, 1 är inplanterad.Familj laxfiskar Salmonidae Kraftigt byggda fiskar med avlång, spolformad kropp. Ett gemensamt drag för alla familjens arter är en liten fettfena (ett hudveck utan fenstrålar) på bakryggen. Alla arter är antingen anadroma eller helt sötvattenlevande. Familjens systematik är invecklad och har varit ... Läs Mer

Storspigg

Ordning spiggartade fiskar Gasterosteiformes Små fiskar med ryggtaggar. Den övre käken är utskjutbar. 3 familjer, 8 släkten och ca 10 arter levande i söta, bräckta och salta vatten på det norra halvklotet.Familj spiggar Gasterosteidae Små långsträckta fiskar utan fjäll - huden är antingen naken eller delvis täckt av benplattor. Taggar på rygg och buk. Med 5 släkten och ca 8 arter är familjen utbredd i Euroasien och Nordamerika i sötvatten, bräckvatten och hav. I Europ ... Läs Mer

Strandkrabba

Den vanliga strandkrabban är nära besläktad med krabbtaskan, från vilken den dock är lätt att särskilja genom bl.a följande kännetecken. Ryggsköldens bredd är visserligen större än längden, men skillnaden mellan dessa mått är icke så stor som hos Cancer pagurus. Ryggskölden är till formen mera kantig och dess främre sidokanter är försedda med fem ganska stora framåtriktade tänder. »Klorna» är kantiga genom längsgående åsar, och fingrarna är icke svarta som hos krab ... Läs Mer

Strömming

Ordning sillfiskar Clupeiformes Primitiva benfiskar. Hos flertalet arter är kroppen sammanpressad från sidorna. Fenorna utan taggiga strålar. 1 oftast liten ryggfena. Sidolinjen osynlig. Hos alla arter utom ansjovisfamiljen har simblåsan en öppen förbindelse med svalget. Flertalet arter är planktonätare. 3 familjer, 67 släkten och ca 330 arter. 2 familjer är representerade i Europa.Familj sillfiskar Clupeidae Fiskar med oftast silverglänsande sidor och urringad stjärtfena. Fl ... Läs Mer

Strumpebandsfisk

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Strupsnittsöring

Ordning gädd- och laxfiskar m fl Salmoniformes En heterogen grupp av fiskar bestående av 15 familjer, 90 släkten och 320 arter. I Europa endast 5 familjer, varav, 1 är inplanterad.Familj laxfiskar Salmonidae Kraftigt byggda fiskar med avlång, spolformad kropp. Ett gemensamt drag för alla familjens arter är en liten fettfena (ett hudveck utan fenstrålar) på bakryggen. Alla arter är antingen anadroma eller helt sötvattenlevande. Familjens systematik är invecklad och har varit ... Läs Mer

Sutare

Ordning karpfiskar Cypriniformes Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.Familj karpfiskar Cyprinidae Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller väl ... Läs Mer

Svärdfisk

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Svart dvärgmal

Ordning malfiskar Siluriformes Långsträckta fiskar av vilka flertalet är försett med skäggtömmar, som har en viktig funktion att lokalisera föda. Några arter kan avge giftiga sting. Oftast naken hud.Familj dvärgmalar Ictaluridae Relativt småvuxna malfiskar, som sällan blir större än 30-35 cm men kan nå 1,6 m. De är försedda med 8 skäggtömmar (2 på nosens ovansida, 2 på kinderna och 4 på hakan) och 1 fettfena. Rygg- och bröstfenorna har 1 tagg. Simblåsa. Familjen ä ... Läs Mer

Svart smörbult

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Svartbuksrocka

Ordning rockor Rajiformes Rockorna är breda, platta fiskar, vilkas förstorade bröstfenor i hela sin längd är sammanvuxna med huvudet och kroppen, så att de tillsammans bildar en skiva. Mun, näsöppningar och gälspringor sitter på undersidan, ögon och utandningshål på ovansidan. Stjärten är ofta långsmal och skarpt avsatt från kroppen, ungefär som en svans. Rygg- och stjärtfenor rudimentära eller saknas. Ingen analfena. Käkarna är utskjutbara. Tänderna ofta sammanvuxna pla ... Läs Mer

Svartfisk

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer

Sydlig ålbrosme

Ordning abborrartade fiskar Perciformes En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre. Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arte ... Läs Mer